Att få en chans att koppla av från jobbet och ladda batterierna är oerhört viktigt, såväl för den anställde som behöver ladda batterierna som för arbetsgivaren som behöver personal som har energi, ork och motivation att göra sitt bästa på arbetet. Båda tjänar alltså på att ledigheten verkligen blir en tid för ostörd kvalitativ återhämtning. Tyvärr upplever allt fler att återhämtningen under semestern störs när man kontaktas av arbetskamrater och överordnade i jobbrelaterade ärenden.
TCO-undersökningen från 2011 visade att så många som var tredje TCO-medlem blir kontaktad från jobbet under ledighet och semester. Bland första linjens chefer och chefer på mellannivå upplevde hälften av de som svarat på den webbenkät som låg till grund för rapporten att de blivit störda under ledigheter och semestrar. Den tid man har till förfogande för återhämtning och batteriladdning är långt ifrån lika ostörd som tidigare.
Under det år som gått sedan rapporten publicerades har utvecklingen knappast stått stilla. Skulle TCO återupprepa undersökningen blir resultatet förmodligen lika illa, i bästa fall. Det upplevda kravet att alltid finnas tillgänglig är på god väg att utvecklas till ett samhällsproblem. Synen på ledigheternas och semestrarnas vikt ur ett personalpolitiskt perspektiv är således en fråga som varje företags- och verksamhetsledning borde diskutera. Annars riskerar man att på längre sikt bita sig i svansen. I det korta perspektivet är det naturligtvis smidigt att kunna använda sig av de anställdas tid och kompetens även när personalen är ledig men långsiktigt riskerar stressrelaterade sjukdomar och utmattningsdepressioner att öka om personalens återhämtning sätts på undantag.
Huruvida en längre sammanhängande semester eller en mer uppsplittrad semester är att föredra ur ett återhämtningsperspektiv är något som de lärde tvistar om. Men en sak kan man i alla fall utan problem konstatera, och det är att kvantitet och kvalitet inte per definition går hand i hand. Återkommande korta ledigheter utan störningar torde vara mer effektiva än långa ledigheter med många störningar.
Därför måste vi alla ta ansvar för att värna om rätten till ostörda ledigheter och semestrar. Vi som är kvar på jobbet, såväl kollegor som överordnade, måste agera på ett sådant att den lediges rätt till ostördhet respekteras. Annars är det lätt att kraven på tillgänglighet omedvetet ökar. Men vi själva måste också värna om vår rätt till ostörd återhämtning. Det är endast i samspel med kollegor och överordnade vi kan skapa ett klimat på arbetsplatsen som gör att störningar under ledigheter endast sker i yttersta undantagsfall.
När rapporten släpptes förra året sade TCO-ordföranden Eva Nordmark följande i en kommentar att rapporten "visar att jobbet för många tjänstemän fortsätter trots att man exempelvis har semester. Vi vet att kraven är höga och pressen ökar i arbetslivet, men vi vet inte om människor kan vara utsatta för hård press och samtidigt klara av att vara arbetsför till minst 65 år." Och Eva Nordmark har rätt. Ska fler orka arbeta fram till 65-årsdagen måste alla få chans att ladda batterierna under sina ledigheter.
Tid för ostörd återhämtning är bara en faktor när det gäller att göra arbetslivet mer hållbart, men ack så viktig. Utan verklig tid till avkoppling och återhämtning minskar förutsättningarna för att klara av att orka jobba fram till pensionsåldern. Om vi vill att våra arbetsplatser ska sprudla av energi och entusiasm måste ledigheter och semestrar få vara ostörda. Det tjänar inte enbart den enskilde på, utan även arbetsgivaren och samhället i stort.