Alla barn ska ha lika rättigheter

"Ljusets vita vattenfall genom molnen, genom löven och barnets frågekvarn: varför och varför? Världens enkelhet går ej att förklara. Inte gräset, inte ljusets vattenfall, det vita, ohörbara."Werner Aspenström

Barnen är vår framtid, men ändå är det allt fler barn i Sverige som mår allt sämre. Det visar två aktuella rapporter. Dels en från Rädda Barnen om att allt fler barn lever i fattiga hushåll, dels en från Barnombudsmannen om hur funktionshindrade barn diskrimineras.

Barnen är vår framtid, men ändå är det allt fler barn i Sverige som mår allt sämre. Det visar två aktuella rapporter. Dels en från Rädda Barnen om att allt fler barn lever i fattiga hushåll, dels en från Barnombudsmannen om hur funktionshindrade barn diskrimineras.

Foto: Bertil Ericson / SCANPIX

Piteå2010-06-05 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Genom åren har det kommit rapporter som visar att allt fler svenska barn far illa och inte har samma rättigheter som andra barn. Minst 300 000 barn i Sverige lever i ekonomiskt fattiga familjer.
Funktionshindrade barn diskrimineras och får inte samma möjligheter till en bra uppväxt som andra barn. Mobbningen i våra skolor tycks även öka. Svenska barn har fått det sämre när ekonomin går ner. Försämrade bidrag och nedskärningar i välfärden har gjort sina tydliga avtryck.
På dagis och förskolor har barngrupperna blivit allt större. Skolklasserna har växt. Barn med särskilda behov hamnar därmed på undantag.

Den ökande otryggheten bland våra barn på att de sociala skillnaderna blivit större i takt med att samhällets resurser för att stödja de ekonomiskt svaga hushållen minskat.
När det sparas i välfärden drabbas inte de barn som lever under goda förhållanden utan de barn som har det allra sämst. Speciellt hårt drabbade är barn till ensamstående föräldrar och barn till invandrarfamiljer.
Gapet mellan de mer välbeställda barnfamiljerna och de sämst ställda fortsätter att öka trots att samhällsekonomin förbättrats. Drygt 40 procent av alla ensamstående med barn saknar i dag ekonomiska marginaler. Ensamhet, svag framtidstro och tilltagande fysisk och psykisk misär blir allt vanligare.

I ett internationellt perspektiv kan det tyckas futtigt att klaga på hur svenska barn har det, men klarar vi inte våra egna barn klarar vi inte heller att lösa problemen för världens barn. För om förståelsen för barns situation saknas här hemma kan man heller inte räkna med ett engagemang för de barn som far riktigt illa.

Barnkonventionens fyra huvudpunkter måste utgöra grunden för svenska myndigheters behandling av barn. Om inte är det upp till regeringen att tillse att så sker:
1. Alla barn ska ha samma rättigheter och ska skydda från alla former av diskriminering.
2. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
3. Alla barn har rätt till liv och utveckling också i ett bredare perspektiv.
4. Alla barn har rätt att komma till tals och få sina åsikter respekterade
De fyra grundprinciperna i FN:s barnkonvention är inte bara ord på ett papper, de kräver ett aktivt engagemang och handling. Till skillnad mot många andra länder finns hos oss starka organisationer och en välartikulerad opinion som arbetar för barnens rättigheter. Det är bra, men är det tillräckligt? Ett exempel på detta är att av landets 290 kommuner har många sammanställt handlingsplaner för hur barnkonventionens olika delar ska förverkligas hos just dem, men flera kommuner ligger efter med det arbetet. Det är hög tid att komma igång.

Arbetet för barns rättigheter måste pågå varje dag. Här hemma och internationellt. Och låt oss i fortsättningen slippa den lätt arroganta och överslätande ton mot barnkonventionens innehåll som alltför ofta hörs från dem som borde veta bättre. Istället måste vi ta till oss de problem som finns och arbeta för att alla barn ska ha samma möjligheter och samma rättigheter till en bra uppväxt. Varför inte inlämma barnkonventionen i vårt lagsystem?Det har skett i andra länder.
Läs mer om