Alla äldre har inte fått det bättre
FÖRRÄDISKT. De goda tiderna i Sverige har gjort att de flesta hushåll fått det bättre. Orsaken är låga räntor, låg inflationen och stigande reallöner. En färsk SCB-undersökning visar nu att levnadsstandarden för landets pensionärer ökat ordentligt under de senaste 25 åren och det på många andra gruppers bekostnad, men det är en förrädisk undersökning.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Verkligheten för många pensionärer är inte lika ljus som för denna mest privilegierade grupp. Många har svårt att få pengarna att räcka till. Det handlar om de pensionärer som bara har folkpension en låg ATP, eller bara ett pensionstillskott. Pensionerna skrivs upp efter inflationen och när den är låg blir höjningarna marginella.
Höjningen av pensionerna 2007 kommer inte att ge täckning för kostnadsökningarna. Folkpensionen beräknas skrivas upp med måttliga 1,6 procent. Då saknas minst 50 kronor för en vanlig pensionär för att klara prisökningarna. Allt enligt Riksbanken. Allt är alltså inte guld som glimmar.
Vi vet att hyror höjs och att bostadsbidragen för de äldre inte hängt med i denna utveckling. Kostnaderna för tandvård har stigit i höjden liksom kostnaderna för läkarbesök. Många gamla har svårt att klara de ökade medicinkostnaderna. Det krävs en egenavgift på 1 800 kronor innan du får fri medicin.
Det är ingen liten grupp det handlar om. Den svagaste gruppen pensionärer beräknas uppgå till mer än 400 000 personer. Av dessa är 80 procent kvinnor. Kvinnor som varit med om att bygga upp vårt samhälle, men som nu tvingas vända och vrida på slantarna för att få ekonomin att gå ihop. Ja, inte bara det. Många tvingas avstå från att gå till tandläkaren eller att besöka sin läkare. De har helt enkelt inte råd.
När andra fått kraftiga reala lönehöjningar borde också denna pensionärsgrupp få motsvarande tillskott, men de fortsätter att halka efter. Med den nya regeringen, som bara ser till dem som redan har, lär landets fattigpensionärer få det ännu sämre.
Förutom att pensionerna för de sämst ställda pensionärerna måste skrivas upp finns en rad åtgärder som måste till för att våra äldre ska få en tryggare tillvaro. Det behövs ytterligare resurser till både sjukvården och äldreomsorgen. Löften har kommit, men litet har hänt.
Trots att antalet äldre ökat kraftigt det senaste decenniet har antalet anställda inom äldrevård och hemtjänsten inte ökat i motsvarande takt. Köerna till starroperationer, höftledsoperationer och till utprovning av hörapparater är på många håll orimligt långa. Bara för att ta några exempel.
Vi går dessutom raskt mot en äldreboom. År 2030 beräknas antalet pensionärer vara 50 procent fler än i dag. Antalet äldre över 80 år hela 800 000 mot dryga 400 000 i dag. Det krävs åtgärder redan nu för att möta de nya behoven av vård, omsorg och speciella äldreboenden. Vi vet också att antalet personer över 80 år fortsätter att öka mycket kraftigt under det närmaste decenniet.
Även om äldre människor i dag är friskare än för bara 15-20 år sedan, och även om de medicinska framstegen varit stora, är det ofrånkomligt att vårdbehoven kommer att öka.
Om allt tal om satsningar på våra pensionärer inte bara ska vara tomt prat måste krafttag till. Även äldre med låga pensioner måste få del av tillväxten. En bra ålderdom för alla måste vara en grundsten i ett rikt samhälle som vårt.
Hittills har höginkomsttagarna och de redan välbeställda varit vinnare i den nya borgerliga regeringens politik. Det finns en stor grupp pensionärer som också måste få en tryggare vardagstillvaro.