Äldre har rätt till värdigt boende
ÄLDRE I dagens Sverige bär många äldre på en oro inför sin framtid. En oro som inte bara handlar om försörjning, hälsa och välmående. För många handlar det också om hur man i framtiden ska kunna klara sin vardag och vilket boende man ska ha.
Livskvalitet och trygghet går många gånger hand i hand. Ett värdigt boende där du på ålderns höst kan få tillgång till det stöd och den service du behöver är en del av den grundtrygghet du har rätt att kräva. I Piteå planeras två trygghetsboenden öppnas de närmaste åren. Det förbättrar valmöjligheterna för de äldre när det gäller boendeformer.
Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att få ha ett värdigt boende som är anpassat efter de egna behoven och de egna önskemålen är inget orimligt utan grundläggande för livskvaliteten. Dagens ökade klyftor på bostadssidan kombinerat med att dagens och morgondagens ökande antal äldre ställer nya krav på bostadspolitiken för äldre. Vi måste hitta lösningar som gör att våra äldre har råd att ha ett värdigt boende, och att de har en möjlighet att hitta det boende de vill ha.
Grunden för bostadspolitiken för äldre måste ta sin utgångspunkt i det egna boendet. Det är där grundtryggheten finns. Detta måste självklart kompletteras med andra former av boenden med olika grader av stöd och service och att lämna det egna boendet för ett boende med en annan servicenivå måste vara ett positivt val. Möjligheten att välja boendeform måste ta sin utgångspunkt i hur den enskildes behov förändras. I dag innebär det för den enskilde ofta att man får flytta till en mindre lägenhet med högre månadshyra. Det hämmar rörligheten.
Dagens och morgondagens äldre måste ha möjlighet att byta boende när man så önskar och behöver. För detta behövs ett ökat utbud av boendeformer. Detta ökar självklart också rörligheten på bostadsmarknaden i stort, och underlättar för andra grupper att hitta det boende man önskar då de äldre lämnar de villor och lägenheter de bor i i dag.
Hur ska då morgondagens bostadsutbud för äldre se ut?
Det egna boendet, det ordinära boendet, är grunden för hela bostadspolitiken. Därför måste flerfamiljshus vara så utformade att det möjliggör kvarboende så länge som möjligt. Detta måste sedan kompletteras med seniorboenden, vilket är ordinära boenden med god fysisk tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler.
Nästa steg i stöd- och servicetrappan blir trygghetsboenden vilket också faller inom ramen för ordinära boenden. Skillnaden mot seniorboenden är att boendeformen är avsedd för äldre som känner sig oroliga och otrygga och därför också ska ha tillgång till servicevärd. Sedan kommer den boendeform som socialtjänstlagen reglerar, det vi allmänt kallar särskilda boende, nämligen vård- och omsorgsboenden.
Det är boenden för personer med behov av särskilt stöd med omfattande vård- och omsorgsbehov dygnet runt. Detta är boenden med helinackordering.
Skillnaden mellan vård- och omsorgsboenden är att det krävs en biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen för att få flytta in i vård- och omsorgsboenden medan det är hyresvärden som avgör regelverk för övriga boenden.
Alla dessa komponenter krävs för att de äldre ska kunna hitta en boendeform som passar. Men det räcker inte. Bostadspolitiken måste också ta tag i frågan hur dagens och morgondagens äldre ska ha råd med ett värdigt boende.
Nybyggda lägenheter hamnar ofta på sådana nivåer att det krävs att du har haft ett eget boende med god värdestegring för att ha råd med ett nyproducerat boende. Så kan det inte fortsätta. Boende får aldrig bli en klassfråga. Det var grundtanken bakom folkhemstanken. Den tanken får vi aldrig någonsin överge.