Åkessons norrländska strategi

Sverigedemokraternas, med Jimmie Åkesson i spetsen, försöker vinna mark i norr genom att underblåsa konflikten mellan samer och icke-samer.

Sverigedemokraternas, med Jimmie Åkesson i spetsen, försöker vinna mark i norr genom att underblåsa konflikten mellan samer och icke-samer.

Foto: Carl-Johan Utsi / TT

Piteå2014-02-10 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I lördags dök Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson upp på Jokkmokks marknad omgiven av säkerhetspolis och eget partifolk, men utan något annat uttalat syfte än att se på renrajden.

Mer outtalat handlade det snarare om att skapa en konflikt kring Sverigedemokraternas senaste utspel om att släppa rennäringen fri. Man var knappast omedveten om att det skulle uppfattas som extra kontroversiellt just där, inte minst som man gjorde utspelet precis innan den samiska nationaldagen.

Och mycket riktigt verkar motdemonstrationerna ha varit omfattande.

Samtidigt som Åkesson dök upp i Norrbotten samlades ett tjugotal sverigedemokrater i Umeå Folkets hus för att bilda en lokalförening med målsättningen att delta i höstens kommunval.

Även här stötte de på motstånd efter att bland annat SSU och Ung Vänster uppmärksammat och protesterat mot att Sverigedemokraterna tillåtits hyra in sig i lokaler som drivs av arbetarrörelsen.

De fascistiska tankegångarna har aldrig haft särskilt starkt stöd i landets norra delar. I riksdagsvalet 2010 blev det sammanslagna valresultatet för Sverigedemokraterna i Norrbotten och Västerbotten bara dryga 3,2 procent.

Det kan jämföras med Jimmie Åkessons hemlän Blekinge där man fick 9,81 procent.

Men det är tydligt att Sverigedemokraterna nu sjösatt en kampanj för att försöka få fotfäste även i norra Sverige. Och centralt i den kampanjen är att spela på antisamiska strömningar som existerar i stora delar av Norrland.

De senaste åren har antalet anmälda hatbrott mot samer ökat. Det handlar delvis om en historisk konflikt mellan renskötande samer och ickesamisk lokalbefolkning om att samerna uppfattas få orättfärdigt stor tillgång till land- och vattenområden, och har större friheter att använda skoter.

Men delvis handlar det också om att det samiska har blivit mer synligt i och med att samiskan har blivit officiellt språk i en del norrländska kommuner med stor samisk befolkning.

Stulna och förstörda vägskyltar med samiska ortsnamn hör kanske till en av de vanligaste formerna av antisamiskt hat. Men det har också förekommit att samiska dockor hängts upp i strypsnaror och att samiska byggnader har förstörts.

Så sent som förra helgen var de samer som genomförde informationsinsatsen Sápmi Today på Rådhustorget i Umeå i samband med invigningen av kulturhuvudstadsåret tvungna att avbryta i förtid på grund av att de kände sig hotade av individer som kom med nedsättande kommentarer som att ”det finns inga samer i Umeå” och ”ni är inte äkta”.

Det här är inget nytt. Det är fördomar som traderats ned genom generationer. Men inte förrän nu har någon på allvar försökt slå partipolitiskt mynt av det.

Det antisamiska går hand i hand med Sverigedemokraternas kulturrasistiska ideologi som förstår svenskhet ”i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur”.

De som formulerar sin identitet genom alternativa – eller parallella – språk eller kulturer utdefinieras från det svenska av Sverigedemokraterna.

Nu är det förmodligen så att den sverigedemokratiska partieliten som nästan mangrant kommer från de forna danska provinserna i sydligaste delen av landet egentligen bryr sig ganska lite om samer i allmänhet, eller rennäring i synnerhet.

Deras världsbild är framför allt antimuslimsk och invandringsfientlig. Men de ser som sagt i samefrågan något som kan bidra till att få fotfäste även i landets nordligaste delar.

Genom att försöka dra upp politikens konfliktlinjer efter intoleranta kulturella, språkliga, etniska och religiösa spår vill de underminera den i Sverige traditionellt sett starka konflikten mellan höger och vänster, hur samhällets ekonomiska resurser ska fördelas och hur jämlikt samhället ska vara.

I Norrbotten och Västerbotten har det senare varit om än mer betydelsefullt än i landet som helhet. I det senaste riksdagsvalet röstade över 56 procent av norr- och västerbottningarna rött.

Det är den majoriteten som Jimmie Åkesson försöker bryta upp genom att hetsa mot samer och spä på lokala fördomar.

Läs mer om