Men det ska sägas att partiet fortfarande ligger under valresultater på drygt 30 procent och betydligt under de dryga 36 procent som partiet nådde under Håkan Juholts ledning innan mediedrev och interna knivar i ryggen på partiledaren startade.
Enligt Svenska Dagbladet beror dagens uppgång på att en del väljare har "vågat" sig tillbaka till S när Håkan Juholt avgått. Visst kan det ligga något i det, men jag tror det framförallt handlar om att partiet börjat konsolidera sig och tillåtits att prata politik igen. S har sluppit alla dessa negativa rubriker i media den senaste tiden.
En ny partiledare brukar ofta dra till sig nytt förtroende och Stefan Löfven har dessutom ett grundläggande förtroende sedan sin tidigare roll att luta sig emot.
De rödgröna når i denna mätning tillsammans 46,4 procent - S 29,2, V 6,7 och MP 10,5.
Inom Alliansen är rörelserna små. Moderaterna ligger stabilt på 32, 9 procent, C 5, FP 6,5 och KD når endast 3,8 procent och hamnar således än en gång under fyra-procents spärren och därmed utanför riksdagen.
Alliansen når i mätningen utan KD i riksdagen 44,4 procent.
Sverigedemokraterna förlorar i mätningen 2,2 procentenheter och når 4,7 procent.
Socialdemokraterna har fortfarande problem. Men de har en strategi ur krisen. Det finns inte som nya partiledaren Stefan Löfven säger någon "quick fix".
Löfven har jobbat internt med klimatet och samtalstonen sedan han tillträdde. Det är viktigt. Ingen partiledare kan överleva med den typ av intern behandling som Håkan Juholt fick.
Löfven och socialdemokratin fortsätter nu på den inslagna vägen. Partiet har en politik från kongressen och skuggbudget. Nu handlar det om att tydliggöra politiken och visa på helheten.
Löfven vill tydliggöra jobbpolitiken där partiet redan har en stark arbetsmarknads- och utbildningspolitik och komplettera den med ett stark näringspolitik.
Löfven vill även utveckla konceptet som Göran Persson för många år sedan introducerade under benämningen "Det gröna folkhemmet" som bland annat handlar om klimatfrågan och biologisk mångfald. Partiet har en linje när det gäller energifrågan och det bekymrar mig inte att Löfven vill inleda samtal om energi frågan med regeringen, hans bakgrund till trots. Det skulle vara omöjligt för Löfven att göra en "Maud" i denna fråga inom S.
Barnfattigdomen ska utrotas och partiet ska fortsätta utvärdera avregleringarna och hur våra gemensamma tillgångar reas bort.
Ett område som måste tydliggöras handlar om vinster i välfärden. Partiet har ett mycket luddigt beslut från partikongressen och under Juholts ledning inleddes ett arbete för att utveckla politiken inom detta område. Bland annat genom att planera in ett kommande gemensamt seminarium med våra nordiska grannar.
Partiet tog ett viktigt steg i fredags då de i och för sig först deklarerade att de måste jobba vidare med frågan men faktiskt presenterade ett tydligt och långtgående förslag om styrning av hur skattemedel får användas.
Socialdemokraterna förslår att kommuner och landsting ska få rätt att säga nej till vinstdrivande företag vid upphandlingar. S vill se en lagändring som ska ge kommuner och landsting rätt att begränsa de privata företag som får lägga anbud till att bara gälla till exempel non-profitföretag och kooperativ.
Det nu presenterade förslaget innebär förändringar i lagen om valfrihet och lagen om offentlig upphandling. Men Socialdemokraterna vill även haka på förändringar i enlighet med de satsningar på "vita jobb" som görs i Malmö och som innebär att kommuner och landsting även ska kunna ställa krav på kollektivavtal eller "kollektivavtalsliknande förhållanden" EU tvingar oss till att använda.
Socialdemokraterna menar att det även ska kunna ställas sociala och miljömässig krav och som partiet tidigare meddelat så måste kommuner även kunna ställa krav på meddelarfrihet och krav på att medel inte förs ut till skatteparadis eller liknande.
Att använda sig av det kommunala självstyret är smart. Medan högerregeringen vill tvinga kommuner och landsting till mer privata alternativ så vill Socialdemokraterna att kommuner och landsting själva ska få bestämma.
Samtidigt är det svagheten i förslaget, om kommuner och landsting får bestämma så är det den politiska majoriteten på orten eller i regionen som beslutar. Det kan leda till stora skillnader och en ojämlikhet över landet och förslaget stoppar tyvärr inte de stora utförsäljningar av gemensamma nyttigheter som vi nu tvingas se i till exempel Stockholm.
Det Socialdemokratiska förslaget är ett bra första steg. Skattepengar måste gå till vad de är avsedda för. Men som partiet deklarerade i fredags så måste de jobba vidare med frågan.