I romanen "1984", en dystopi författad av britten George Orwell, tecknas bilden av ett fasansfullt storebrorsamhälle där medborgarna kontrolleras genom övervakning och indoktrinering. Detta skräckscenario, som skrevs i skuggan av andra världskriget, har dock i många avseenden överträffats i vår tid. Bara inom 200 meter från det hus i London där Orwell själv bodde finns 32 övervakningskameror. Den genomsnittlige britten registreras varje dag av ca 300 olika övervakningskameror och totalt finns en övervakningskamera för var fjortonde britt. Med en befolkning på drygt 61 miljoner människor innebär det strax under 4,4 miljoner övervakningskameror, eller 18 stycken per kvadratkilometer. Närapå lika mycket som Sveriges befolkningstäthet.
Utvecklingen mot ett kontrollsamhälle sker gradvis. Ofta under förevändningar om brottsbekämpning, terrorbekämpning och försvar av demokrati och civila rättigheter. Dessa i grunden motsägelsefulla motiveringar är kanske i vissa fall uppriktiga men också baserade på en irrationell rädsla. Ytterst maskerar de avsikterna och de reella farorna med ett övervakningssamhälle - skadeverkningar av en helt annan magnitud än de problem man säger sig bekämpa.
Om man underlåter att bekämpa orsakerna till brottslighet så kan man inte ersätta det med att öka övervakningen. Rigorösa övervakningssystem möjliggör snarare storskaliga övergrepp på individens frihet och under historiens lopp har den sortens kontrollsystem varit kännetecknande attribut hos totalitära stater. Men faktum är att dagens övervakningssystem är långt mer sofistikerade än de metoder och instrument som både STASI och KGB brukade. Vår tids omfattande övervakning och kartläggning av medborgare och konsumenter innebär en enorm makt. Men för mig som medborgare är det omöjligt att kontrollera i vilka syften denna makt utövas och om eller hur den missbrukas.
Samtidigt som statens och marknadens insyn i våra liv ökar så inskränks vår insyn i systemen och vår rörelsefrihet i det offentliga rummet beskärs. Som en följd av privatiseringar, i vårt land, av tidigare offentliga verksamheter såsom skolor och vårdcentraler - ersätts vad som tidigare gick under offentlighetsprincipen med ett insynsskydd via bolagssekretessen. Med avyttringar till kommersiella aktörer och utbyggnader av gallerior försvinner utrymmen som tidigare upplåtits fritt för alla medborgare. Agoran, torget, har haft en viktig betydelse i våra samhällen som samlingsplats och forum medborgarna. Där kan offentliga möten och demonstrationer hållas. Där kan alla komma till tals, och således har dessa allmänna rum en vital betydelse för demokratin. Inskränkningarna av de fria mötesplatserna innebär ett reellt avkall på mötes- och yttrandefriheten.
Nu när det världspolitiska och ekonomiska herraväldet håller på att övertas av världens största diktatur är det viktigare än någonsin att värna demokratin och de medborgerliga rättigheterna. För om förtryckarstatens och enväldesekonomins infrastruktur byggs upp gradvis inom demokratierna, så kan det slå om på ett ögonblick och de friheter som man sade sig försvara kan med ens omintetgöras.
Den unga och tekniskt bevandrade generationen har hittills gått i bräschen i kampen för den personliga integriteten, då man insett vilken långtgående inverkan på människors fri- och rättigheter den tilltagande övervakningen kan ha. En viktig uppgift för framtidens socialdemokrati är att hörsamma dessa krav på frihet och integritet och sluta upp med sina eftergifter gentemot storebrorsamhällets pådrivare.