Tuff ekonomi för studenter
ekonomi. Enligt en undersökning som fackförbundet Sif låtit göra bland 1 400 studenter visar att ekonomin är dålig för många högskolestuderande. De flesta känner oro för sin ekonomi och den är berättigad. Inte minst i sommartid och inte minst om den studerande också har familj.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är självfallet uppåt väggarna när högskolestuderande måste låna pengar av föräldrar och vänner för att få debet och kredit att gå ihop. En tredjedel av de tillfrågade i Sif:s undersökning skulle inte ens klara oförutsedd utgift på 1 000 kronor. En fjärdedel har övervägt att avbryta sina högskolestudier. Många sitter trångt, men enligt Anders Borg kan de ju ta ett jobb.
Ett recept som påminner om det som Tage Erlander en gång gav till bostadssökande på 1960-talet: Ställ er i bostadskön. Ett uttalande han fick äta upp vid det kommande valet. Borg menar alltså att en heltidsstuderande som påbröd också ska ta ett jobb. Märkligt.
Försämringarna i a-kassan vid årsskiftet har drabbat studenternas ekonomiska situation på ett mycket olyckligt sätt. En första åtgärd borde vara att återställa a-kassan för studerande till den nivå och det regelverk den innan alliansregeringens försämringar kom. Försämringen ska inte drabba dem som redan har svårt att klara sin ekonomi.
Det finns även anledning att än en gång se över hela studiemedelssystemet. Annars blir det bara unga människor med god ekonomi eller föräldrar med god ekonomi som har råd att läsa på högskolenivå.
Och visst är det viktigt att de regionala högskolorna byggs ut när möjligheter för detta finns. Med den konjunktur vi har i dag borde detta inte vara något problem. Utbildning ger jobb. Den högre utbildningen är nödvändig som hävstång i regionalpolitiken och för att våra ungdomar inte ska försvinna till storstadsregionerna.
Dessutom betyder närheten till en högskoleort att rekryteringen till utbildningen kan jämnas ut. Fler från arbetarhem får chansen. Trots att nya högskoleorter tillkommit under de senaste åren är det fortfarande bara en av tio ungdomar från traditionella arbetarhem som går vidare till högre studier. Med alliansens klasspolitik lär det bli än färre.
Det krävs ekonomiska möjligheter för högre studier. Alla kan eller vill inte skuldsätta sig över öronen. Ytterligare ett skäl som anges till varför man inte söker sig till en högre utbildning är avståndet till utbildningsorten. Ju närmare man är en högskola, desto större chans att man tar steget till en utbildning.
Att vi under det senaste decenniet fått allt fler högskoleplatser kan bryta något av den segregering som fortfarande vidlåder den högre utbildningen, men det är kanske det som Anders Borg och alliansregeringen vill. De vill kanske ha en högskola för eliten.
Värdet av att sprida högskolorna över landet är så stort att den utveckling som inletts måste få fortsätta. Orter som fått sin högre utbildning kan peka på utveckling även inom andra samhällsområden. Regioner som stagnerat har fått nytt liv och det är aldrig fel att satsa på högre utbildning.
Men då måste de ekonomiska möjligheterna för högre studier förbättras. Inte försämras som under den nuvarande regeringen.