Wolfowitz vill sitta kvar till varje pris
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ändå finns det alltmer som talar för att han tvingas avgå. I skrivande stund pågår nya förhandlingar om detta.
Han måste ges en chans. Det var dåvarande statsminister Göran Perssons reaktion på utnämningen av Paul Wolfowitz, som tidigare varit USA:s ställföreträdande försvarsminister när han blev ny chef för Världsbanken. Perssons reaktion var knappast oväntad. Ska man vara snäll kan man kalla den pragmatisk. Persson hade ju träffat Bush i det ovala rummet och blivit imponerad. Just som Fredrik Reinfeldt anno 2007.
Kritiken mot Wolfowitz utnämning var däremot kraftig från andra håll, där kryperiet för USA inte dikteras av ekonomiska intressen och feg realpolitik.
Fransmännen med Jacques Chirac i spetsen tog illa upp och den förre chefsekonomen för världsbanken och nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz sade:
"Att välja rätt general i kriget mot fattigdomen kommer inte att
garantera segern, att välja fel man ökar verkligen risken för nederlag".
Greenpeace reaktion var att "det är en katastrof att sätta Världsbanken, en organisation som anses skapa uthållig utveckling i tredje världen i händerna på en chef som helt klart kommer att sätta amerikanska oljeintressen först."
Wolfowitz är inte vilken politiker som helst på yttersta högerkanten i Bushs vänkrets. Han var chefsarkitekten bakom Irakinvasionen och USA:s aggressiva utrikespolitik. Redan 1992 skrev Wolfowitz ett dokument "Defence planning guide".
Dokumentet ansågs så kontroversiellt i sin ursprungliga form att George Bush senior beordrade vännen Dick Cheney att korrigera det.
1997 skrevs ett ännu mer anmärkningsvärt 2 000-sidigt dokument av tankesmedjan "Project for a new american century" . Wolfowitz var en av huvudaktörerna i tankesmedjan tillsammans med bland andra nuvarande vice presidenten Dick Cheney, även kallad för "mörkrets furste" (prince of darkness).
I detta dokument spekulerades om att det behövdes en våldsam attack mot USA för att väcka det amerikanska folket.
Den 11 september 2001 kom detta i och med terrorattackerna mot New York och Pentagon. Wolfowitz argumenterade snabbt för ett anfall på Irak. Nu valde Bush att först anfalla Afghanistan. Sedan kom kriget mot Irak och Saddam Hussein i enighet med Wolfowitz förhoppningar.
Wolfowitz belönades med jobbet som chef för Världsbanken och därmed som frontfigur i kriget mot fattigdomen. George W Bush ville visa att det är han och USA som bestämmer världsordningen.
Parentetiskt må nämnas att i samma veva utnämndes den FN-fientliga John Bolton till USA:s FN-ambassadör. Han blev snart en politisk belastning för Bush-administrationen och tvingades avgå.
Samtidigt har kriget mot terrorn enbart förvärrat den världspolitiska situationen. Terrorismen har aldrig haft sådan livsluft som nu. USA har kört fast i Irak. Över 3 000 amerikanska soldater har dödats. I Afghanistan har talibanerna åter blivit en maktfaktor.