Vad är det som händer?
ORO. Börs- och finansmarknader går upp och ner. Ska man bry sig? Det rör väl ändå inte produktion och sysselsättning? Dessvärre är det så. I USA syns redan återverkningarna och de kan växa och sprida sig över världen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att mer exakt fånga vidden av det som sker är svårt. Vi är fortfarande mitt ute på en resa med okänt mål. Utgångspunkten vet vi. Det är bolånekrisen och obalanserna i den amerikanska ekonomin.
Det är sammanbrottet för stora system med värdepapperisering som finansföretag och banker byggt upp. Normala kreditströmmar har korkat igen.
Men hur omfattande kommer krisen att bli? Är det bara frågan om en dämpning eller får vi en kraftig nedgång?
Det är den stora frågan som ingen i dag vet svaret på.
Upp- och nedgångar på börs och finansmarknader - ska man bry sig? Det rör väl ändå inte produktion och
sysselsättning?
Jo, det gör dessvärre det. Återverkningarna på den reala ekonomin syns redan i USA i form av lägre konsumtion och tillväxt. Effekterna kan också bli större framöver och sprida sig över världen.
Kopplingen mellan den finansiella ekonomin och den reala ekonomin har blivit starkare i takt med att allt fler människor sparar via aktiefonder och pensionsfonder. När en börsnedgång minskar värdet på det egna sparandet dämpas också konsumtionslusten.
En annan koppling går via företagen. Om kreditsystemen inte fungerar går det ut över högbelånade företag. Det blir svårare att få lån till investeringar. Mycket handlar om psykologi. Ju fler som oroas för den framtida ekonomin ju lägre konsumtion och ju färre vågar satsa på investeringar.
Den amerikanska ekonomin har varit något av en motor i världsekonomin under många år. Nu hackar den motorn betänkligt och dragkraft från något annat håll syns inte till heller.
Förutsättningarna att klara en kris i världsekonomin skulle vara betydligt bättre om de stora länderna var överens om vad som borde göras, men än så länge saknas den enigheten.
Häromdagen spådde SEB-banken i sin prognos att tillväxten i Sverige skulle stanna på 1,8 procent i år. Det är en kraftig nedrevidering och hela två procentenheter lägre än vad regeringen tidigare trott.
Två BNP-procent motsvarar ungefär 60 miljarder kronor i lägre inkomster för den svenska ekonomin.
Om BNP växer i den takt som SEB-banken tror betyder det också att mindre pengar kommer in i de offentliga kassorna. Kortsiktigt är det dock inget problem eftersom de offentliga finanserna är starka i utgångsläget.
Snarare kommer finansminister Anders Borg att kunna motivera ökade offentliga satsningar med en försvagad konjunktur. Samtidigt kommer sysselsättningen att minska och arbetslösheten att öka igen. Därmed får alliansen svårt att köra repris på sitt paradnummer från valet 2006.
Nu är det i och för sig inget som säger att SEB-banken får rätt i sin prognos. Det kan bli både bättre och sämre.
Om framtiden vet nämligen experterna lika litet som vi.