Regeringen räknar med att skattesubventionerade tjänster i hemmet ska ge upphov till flera tusen arbetstillfällen. Årets kalkyl gick ut på att minst 45 000 personer skulle använda sig av reformen och söka skatteavdrag. Hittills har 1 000 ansökningar kommit in. "Vi väntar nu ivrigt på de andra 44 000", säger Pia Blank-Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Det kan röra sig om missförstånd. Folk har inte kläm på att fakturorna och begäran om skatteavdrag ska skickas in före första februari. Annars blir det inga pengar. Kommer det inte in minst 30 000 ansökningar får satsningen stämpeln "totalfiasko" av Skatteverket och kan läggas i samma hög som löftet om slopad fastighetsskatt och sänkt bensinskatt.
Anledningen till det minst sagt svala intresset är att även 150-160 kronor är för högt timpris för hemhjälp. Maud Olofsson försöker göra kvinnosak av städavdraget. Varför ska man få göra avdrag när man lejer någon för att byta fönster, men inte när man lejer för att få dom putsade? undrar hon och ser ut som "där fick ni allt".
Svaret är enkelt. Alla, som inte lider av något fysiskt eller psykiskt funktionshinder, kan själva sköta sitt hem och sitt hushåll. Att putsa fönster är möjligen tråkigt men inte svårt, men för att sätta in nya fönster och renovera krävs styrka, gott handlag och särskild kompetens.
Är det någonting hushållen behöver hjälp med så är det att tapetsera, måla, bygga om, bygga till, renovera. Skattesänkning på den typen av tjänster kan gärna permanentas. De utnyttjas ändå bara vid enstaka tillfällen av en och samma person. Och är långt mer befogat än att slänga ut 1,3 miljarder kronor år ut och år in på hemhjälp åt fullt aktiva människor.
Regeringen, och då Maud Olofsson i synnerhet, hänvisar till Finland och alla de nya jobb skatteavdraget för hushållsnära tjänster skapat. Lika översvallande är inte det ekonomiska forskningsinstitutet LTT-Tutkimus Oy som på uppdrag av Arbetsministeriet utvärderat de samhällsekonomiska effekterna. Utvärderingen från 2003 visar att nettoeffekten på sysselsättningen är förhållandevis liten.
Skatteavdraget beräknas ha gett mellan 2 880 och 3 644 nya jobb. Och nästan alla de nya jobben kommer från just bygg- och reparationsarbeten. ROT-avdrag ingår nämligen i Finlands skattesubventionerade hushållsnära tjänster. Det har Maud Olofsson glömt att berätta. ROT-avdraget ska ha gett 2 320-2 900 nya jobb, medan traditionella hushållssysslor som städning, tvätt, matlagning, vård och omsorg bara gett 560-744 nya jobb.
Spelar det då någon roll om svenska folket inte nyttjar städrabatten? Det enda som händer är att staten har pengarna kvar. Ingen har förlorat, utom möjligen städföretagen, kan man tycka. Men så är det ju inte. För att få pengar till skattesubventionerade städtjänster gör regeringen omfördelningar. Lägre skatt på ett område måste balanseras upp med högre skatt på andra områden och lägre offentliga utgifter i socialförsäkringssystemet, till arbetsmarknadsåtgärder, till skolan, vården och omsorgen.
För 1,3 miljarder kronor kan staten satsa på vidareutbildning av personal inom äldreomsorgen och utbildning i bristyrken som förskollärare, byggare, elektriker, svetsare, sjuksköterskor och läkare. Pengarna räcker faktiskt till att öppna 1 000 nya utbildningsplatser för läkare eller anställa ungefär 4 000 inom skola, vård och omsorg. Områden som inte känt av konjunkturuppgången.