SÄ skapas en lÄglönemarknad
DUMPNING. Regeringens skatterabatt pÄ hushÄllsnÀra tjÀnster tycks utvecklas till en stor utmaning för facket. Kombinerad med inhyrd arbetskraft frÄn EU:s lÄglönelÀnder blir reformen en oslagbar prisdumpare och, fÄr man förmoda, lönedumpare.
Detta Àr en ledare. PiteÄ-Tidningens ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.
Att hÄlla rent och snyggt, laga mat och passa barn Àr viktiga sysslor. Det Àr inte innehÄllet i de hushÄllsnÀra tjÀnsterna som ska kritiseras. Det Àr reformens fördelningspolitiska trÀffsÀkerhet. Den Àr usel sÄvÀl geografiskt som mÀnskligt. De mÀn och kvinnor som utför de hushÄllsnÀra tjÀnsterna lÀr inte komma upp i löner som gör de möjligt att leja nÄgon som stÀdar hos dem, medan de sjÀlva Àr pÄ jobbet.
Den invĂ€ndningen mot skatteavdraget brukar frĂ„n borgerligt sinnade politiker och sympatisörer bemötas med argument som; "Ăn sen dĂ„? Alla som jobbar pĂ„ Volvo har vĂ€l inte rĂ„d att köpa en ny bil. Ska dom för den skull sluta göra bilar?"
Det handlar inte om det. Ingen likhet rÄder mellan köpet av bil och köpet av skattesubventionerade hushÄllsnÀra tjÀnster. Alla Volvoarbetare har kanske inte rÄd att köpa en ny bil, men de som har rÄd fÄr betala hela bilen sjÀlva. Staten öppnar inte kassakistan och betalar halva bilen med skattemedel. Det Àr vad det handlar om. Fördelning av gemensamt inbetalda skatter.
MÄnga nystartade stÀdföretag, men ocksÄ mÄnga nedlagda, uppger Skatteverket och hur mÄnga nya jobb som skapats eller kommer att skapas Àr osÀkert. Enligt Dagens Industri (3/8) har de tvÄ största hemserviceföretagen inte mÀrkt nÄgon rusning, medan stÀdbolag som hyr sin personal frÄn bemanningsföretag i Lettland, vÀxer kraftigt.
Med lettiska löner och regeringen Reinfeldts hÀftiga skatterabatt kan kunderna fÄ villan stÀdad, trÀdgÄrden fixad och barnen hÀmtade pÄ dagis för priser som inte ens den "svarta" marknaden sÀgs kunna konkurrera med.
Av artikeln i Dagens Industri framgÄr att letterna skattar i hemlandet och kommer upp i en nettolön pÄ 60 kronor i timmen, de första tre mÄnaderna. DÀrefter ökar lönen till 65 kronor netto. Lönen bygger pÄ en grundlön och en skattefri provision. Efter sex mÄnader Äker de hem. I annat fall mÄste de skatta ocksÄ i Sverige.
Den som köper tjÀnster av stÀdbolaget fÄr betala mellan 150 och knappt 250 kronor timmen och nÀr regeringens skatterabatt halverat priset blir det billigare Àn att leja svart, hÀvdar företagets Àgare.
Det hÀr bolaget Àr, inte ovÀntat, ocksÄ det som vÀxer snabbast. Vem vill betala 150 kronor för nÄgonting som kan fÄs för sjuttifem spÀnn?
"Det Àr helt vansinnigt för oss i en bransch dÀr vi arbetar för att fÄ svenskar och invandrare att gÄ in och arbeta seriöst", sÀger Christina Holmefalk, ordförande i branschorganisationen Sveriges rengöringstekniska förbund, SRTF, till Dagens Industri. Hon ser ett stort problem framför sig, med risk att alla stÀdbolag mÄste sÀnka sina priser till kunderna. PÄ det följer, fÄr man anta, sÀnkta löner till en grupp som redan har lÄga löner, sÄvida inte stÀdbolagen har feta marginaler att ta av.
Letter ska vara vÀlkomna att jobba i Sverige, men de ska givetvis ha avtalsenlig lön och i övrigt villkor enligt svensk modell. Om de sedan fÄr högre nettolön Àn sina svenska kolleger, dÀrför att inkomstskatten i hemlandet Àr lÄg, hör inte dit. DÀremot kan vÀl ingen, inte ens nÀringsminister Maud Olofsson, c, begÀra motsatsen; "lettisk" lön och svensk inkomstskatt. Men dit kan stÀdbolagens personal vara pÄ vÀg. Facket i Sverige och Europa lÀr fÄ nya "Vaxholmsfall" att driva i stÀdavdragens kölvatten.
Fotnot: Vaxholmsfallet eller Laval-mÄlet handlÀggs av EG-domstolen och handlar om huruvida svenska facket har rÀtt att ta till stridsÄtgÀrder för att hÀvda svenska avtal i Sverige mot utlÀnska företag , eller om det strider mot EuroparÀtten. EG-domstolens generaladvokat Paolo Mengozzi har föreslagit domstolen döma till fackens fördel, för att undvika social dumpning. Domstolen funderar Ànnu pÄ domslut.