De grupper som framförallt drabbats av alliansregeringens framfart är sådana som traditionellt ger socialdemokratin stöd; barnfamiljer, kvinnor, ensamstående och pensionärer. Medan förmögenhetsskatten avskaffats jagas sjuka och arbetslösa med blåslampa.
Självklart ska fusk inom a-kassa och socialförsäkringar bekämpas, men det får inte ske på bekostnad av rättstryggheten och ett generellt misstroende mot dem som har det svårast i samhället. Det är ju märkligt att barnfamiljer splittras när en arbetslös pappa eller mamma tvingas söka jobb tiotals mil från hemmet. Ett sådant tvång skapar inte rättvisa och strider sannolikt mot FN:s barnkonvention som Sveriges skrivit under.
Inom sjukvården växer vårdköerna, trots vårdgarantin, medan högeralliansen försöker skapa gräddfiler för dem som kan betala. Personal på sjukhus runt om i landet upplever att de inte räcker till, en verklighet som regeringspartierna inte verkar ta på fullt allvar i arbetet för sitt systemskifte, men som många av vårdens kvinnor upplever i vardagen.
Skrapar man vidare på högeralliansens glättiga yta finner man att 10 000-tals svenskar är beroende av socialbidrag för sin försörjning och det har blivit fler sedan a-kassan urholkats.
Många som uppbär socialbidrag är invandrare, som inte ens fått chansen på den svenska arbetsmarknaden. En tredjedel av landets ensamstående kvinnor lever på socialbidrag liksom var femte ungdom mellan 20 och 24 år.
Välfärden har kommit på efterkälken i högeralliansens Sverige. Jämställdhets- och integrationsfrågorna måste uppgraderas i det socialdemokratiska framtidsprogrammet. Alltför många kvinnor tvingas i dag arbeta deltid, där lönen inte räcker till vardagsutgifterna, när de hellre önskar heltider. Inte minst är det så inom vårdyrkena. Lönediskriminering är fortfarande en realitet.
Många av landets invandrare känner sig stå utanför vårt samhälle. Därför måste integrationsarbetet bli tydligare och få högre prioritet, inte minst ökade resurser. Vi kan inte låta fler hamna i utanförskap i sitt nya samhälle.
Ett modernt samhälle behöver en framåtsyftande skola som bryter upp gamla förlegade metoder och som satsar på att alla ska få en bra grundutbildning som ger valmöjligheter för framtida högre studier eller kvalificerade jobb. Socialdemokratin måste bli tydligare om vägvalet.
En öppen kunskapsskola är vad som behövs, som tar vara på både elevers och lärares behov av en bra miljö och en bra och trygg arbetsplats.
Vi behöver dessutom en skola där segregation och utslagning motverkas. Alla oavsett bakgrund ska ha samma möjligheter. Friskolorna får inte äta upp de kommunala skolorna. Mona Sahlin och socialdemokraterna får inte vänta alltför länge för att presentera en modern socialdemokratisk politik med tyngdpunkt på rättvisa och välfärd. Något som medborgarna efterfrågar istället för alliansens systemskiftespolitik.