Och var är jobben, Svenskt Näringsliv?
ranking. Vellinge i Skåne är den ort som har Sveriges bästa företagsklimat. Det påstår i alla fall Svenskt Näringsliv (SN) i den rankinglista över det lokala företagsklimatet som nyligen presenterades. Och när Vellinges ledande kommunalråd ger tips till andra på hur man ska göra för att hamna i topp så lyder två av recepten: - Håll skatten låg. Lägg ut all kommunal verksamhet på entreprenad. Ja, ni förstår ungefär hur visorna går.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Svenskt Näringslivs ranking bygger till stor del på företagarnas subjektiva uppfattning om företagsklimatet i sin kommun. Den präglas också - märkligt nog - av en negativ attityd till offentlig verksamhet (om verksamheten inte är utlagd på privat entreprenad förstås).
Bra skolor, ett aktivt kulturliv och väl fungerande vård och omsorg borde ju vara av stort värde även för företagen på en ort. Men det tycker uppenbarligen inte Svenskt Näringsliv, för det ger inga poäng i deras rankinglista.
Inte konstigt då att listan möts av kritik.
"Bevara oss för Vellinge som ideal!", utropar Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Saco i en krönika i Dagens Industri.
Hon har jämfört kommunernas jobbskapande förmåga med placeringen på topplistan. Till sin förvåning fann hon att toppkommunerna på rankingen är bottenkommuner när det gäller att skapa jobb.
Vellinge har till exempel bara jobb till hälften av sina invånare och är starkt beroende av Malmö för sysselsättningen. Detta snyltande finns för övrigt också på andra områden. För kultur, nöjen och fritidsaktiviteter utnyttjar många Vellingebor Malmös institutioner och kan på det sättet hålla nere den egna skatten.
Samma beroende av en större granne gäller också Lidingö och Danderyd, två andra moderatstyrda kommuner i topp på rankingen.
Ursula Berge sätter fingret på den fullkomligt fatala blinda fläcken i rankinglistan: I Svenskt Näringslivs föreställning om vad som är ett bra företagsklimat ingår inte förmågan att skapa jobb.
Carolina Brånby, ansvarig för kommunrankingen, menar att man mycket väl kan diskutera att ha med tillväxt som indikator på företagsklimatet men att Svenskt Näringsliv hittills valt att koncentrera sig på strukturfrågor.
- Det finns inget facit för hur man ska mäta något som företagsklimat, säger hon.
Nej, det är just det.
Företagsklimat är ett lösligt och svårfångat begrepp. Därför blir resultatet i så hög grad beroende av hur det definieras och vilka faktorer som tas med.
Svenskt Näringsliv har förstås all rätt i världen att göra en lista efter eget huvud.
Men vill man att kommunrankingen ska bli en allmänt accepterad mätare av vilka orter som är bäst på att skapa ett gynnsamt klimat för företag och företagande då duger det inte att bara gå efter gamla högerrecept.
Då måste perspektivet breddas.