Myten om Norrbotten och bidrag

Opinion2008-01-18 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
eÅtstramningen av a-kassa och sjukersättning pressar kommunernas socialtjänst och budget för socialbidrag. Socialsekreterarna vittnar om ökad arbetsbörda när helt nya grupper kommer för att söka socialbidrag. Människor som är i akut behov av pengar och mår väldigt dåligt över att behöva bli "socialfall".

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, larmar om samma fenomen. Ökningen gäller inte alla kommuner och när alla siffror smetas ut över hela landet lär statistiken visa att socialbidragen kostat ungefär lika mycket 2007 som 2006. I och för sig märkligt nog. Den högkonjunktur Sverige befinner sig i, borde absolut kraftigt sänka kommunernas kostnad för socialbidrag.

I riksstatistiken, som än så länge gäller 2006, finns i alla fall en positiv siffra. Norrbotten, ständigt utmålat som bidragstagarnas Mecka, ligger klart under riksgenomsnittet för ekonomiskt bistånd per hushåll. Och så har det varit de senaste tio åren och ännu längre tillbaka. Norrbottniska hushåll klarar sig i regel med hälften eller ännu mindre i socialbidrag än svenska hushåll i genomsnitt. Märkligt med tanke på den tämligen usla arbetsmarknad länet ofta haft att tampas med.

Expertisen förklaring är att det sociala skyddsnätet är starkt. Släkt och vänner ställer upp för varandra. En annan förklaring, exempelvis i Piteå, är ett givande samarbete mellan socialtjänsten och kommunens nämnd för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Även arbetsförmedlingen och ortens företagare är involverade. Framför allt har det satsats på att få bort ungdomar under 25 år från socialbidrag och ut i arbetsliv, praktik eller utbildning och ansträngningarna har lyckats till femtio procent.

När många goda krafter drar åt samma håll uppnås resultat. Samarbete är en styrka.BP
Läs mer om