Inte mycket att skryta med

VÄLSTÅND. Varför skryter inte finansminister Anders Borg med att Sverige tagit ett kliv uppåt i OECD:s välståndsliga 2007? undrade Dagens Nyheter i en artikel nyligen. Det enklaste svaret är att Borg inte har så mycket att skryta med.

Opinion2008-02-25 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
De siffror som OECD nu redovisar är mycket preliminära. Därför är det snarare regel än undantag att de första siffrorna revideras. En försiktig finansminister tar förstås inte ut sådana segrar i förskott.

Fast det är heller inte riktigt sant att finansminister Anders Borg inte skryter med OECD-siffrorna.

"Väldigt glädjande. Det visar att vi får betalt för att vi tagit en del tunga beslut", säger han i en kommentar till TT.

De flesta ekonomer håller inte med honom utan förklarar det mesta av den svenska tillväxtframgången med en stark internationell konjunktur. Borg har själv tidigare också framhållit att alliansens reformer kommer att bära frukt först längre fram.



En annan anledning till Anders Borgs relativa tystnad är att han vet att den stora förändringen för Sverige egentligen ägde rum långt tidigare, under det socialdemokratiska regeringsinnehavet.

Sverige har gått från sjuttonde plats, under Bildt-regeringens tid i början av 1990-talet, till en elfteplats 2004. Där har vi sedan legat för att nå en delad niondeplats i den första redovisningen för 2007.

OECD:s jämförelsetal för de olika länderna uttrycks som köpkraft i förhållande till genomsnittet för alla OECD-länder (= 100). Sverige hamnade förra året på värdet 115, vilket betyder att köpkraften i Sverige låg 15 procent över genomsnittet i OECD-länderna.



Men det är värt att notera att redan 2004, på den socialdemokratiska regeringens tid, låg köpkraften i Sverige 15 procent över genomsnittet.

"Det finns ingen anledning att övertolka de här siffrorna", säger Jens Lundsgaard, chef för OECD:s Sverige-bevakning.

Det går lite upp och ner mellan åren och det är inte säkert att de avspeglar ekonomins verkliga potential.



Skillnaden i köpkraft mellan ett antal länder som ligger på vad OECD kallar för "hög medelinkomstnivå" är dessutom väldigt liten. Små revideringar kan möblera om ordentligt i välståndsligan.

Därför rekommenderar OECD att man inte ska fästa någon större vikt vid skillnaden i placeringar mellan länder som ligger bara några få procentenheter från varandra.

Det gäller till exempel förhållandet mellan Danmark och Sverige. Danskarna har under femtontalet år legat före oss, men delar enligt de nya siffrorna nu niondeplatsen med Sverige.



Den grundläggande förklaringen till att Sverige nu ligger bra till bland

OECD:s "högmedelinkomst"-länder är att tillväxten under en följd av år varit högre än i många andra länder.

Inte att tillväxten plötsligt 2007 skulle ha gjort ett ryck bara för att regeringen skar ner a-kassan eller införde jobbavdrag.

Den tolkningen är Anders Borg rätt ensam om.

Läs mer om