Från underskott till överhettning

Samhällsekonomi. Den här gången skulle allt bli annorlunda. Underskottsfiaskot från de borgerliga regeringsåren i början av 1990-talet var bara en ond dröm från en svunnen tid. Partiledarna gav lugnande försäkringar i en debattartikel:"När ekonomin växer snabbt är det samtidigt viktigt att hålla fast vid en återhållsam finanspolitik"."Ska vi kunna nå framgång … krävs det att vi för en långsiktigt ansvarsfull politik". Så sant.

Opinion2007-07-02 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Men nu tornar återigen hot upp sig över den svenska ekonomin på grund av borgerligt lättsinne med den ekonomiska politiken. Den här gången handlar det inte om underskott i de offentliga finanserna - den goda konjunkturen bidrar med rejäla överskott - utan om en finanspolitik som hotar att driva upp räntor och bromsa sysselsättningstillväxten.



I en högkonjunktur har finansministern en otacksam roll i regeringen. Han eller hon måste se till att övriga ministrar inte sprätter iväg för mycket av de pengar som strömmar in i de offentliga kassorna. Det gäller att hålla så stramt i tyglarna att inflationstrycket inte ökar och ekonomin drabbas av överhettning. För då tvingas Riksbanken ingripa och höja räntan.

Och höjd ränta lägger en extra börda på alla låntagare samtidigt som färre jobb skapas än vad som annars vore möjligt.



Finansminister Anders Borg har haft svårt att klara den här rollen när allianspartierna trycker på för att förverkliga sina hjärtefrågor. Vårbudgeten innehöll 13 miljarder i ofinansierade reformer. Ännu mer aviseras till hösten.

Den ekonomiska politiken behöver stöd av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Men de stora försämringarna för de arbetslösa har inte fungerat, utbudet av arbetskraft växer långsammare än väntat.



Många företag får inte tag i de anställda som de behöver. Eftersom regeringen dragit ned på arbetsmarknadsutbildningen kan en förbättring heller inte väntas. Allt fler oroas nu för en överhettning i den svenska ekonomin

När Riksbanken nyligen höjde räntan och aviserade ytterligare räntehöjningar pekade riksbankschefen Stefan Ingves på regeringens politik som en faktor bakom höjningen av ränteprognosen. "En mer expansiv finanspolitik bidrar till ökad efterfrågan", ansåg banken.



Konjunkturinstitutet anser att finanspolitiken är expansiv 2007 och 2008. Nya åtgärder bör därför inte försvaga det konjunkturjusterade sparandet ytterligare. Även OECD har varnat för ytterligare stimulanser.

Anders Borg försvarar sig med att sparandet i de offentliga finanserna är högt. Men det är inte det saken gäller utan om hur regeringen ska förhindra att den svenska ekonomin kokar över.



Det är upp till bevis nu. Besitter finansministern den auktoritet i regeringen som krävs för att slå vakt om balansen i samhällsekonomin?

Annars framträder ett allt tydligare förskräckelsens spår i borgerlig ekonomisk politik - från underskotts-Wibble till överhettnings-Borg.



Läs mer om