Förmaningar från magister Ljunggren
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Därmed också en varning till socialdemokraterna: Ni tror väl inte att nuvarande opinionssiffror som baserar sig på att s inte preciserat sin politik kommer att vara för evigt?
Plötsligt kan den försagde statsministern ha hävt sig ur sitt depressionsliknande mummel och förvandlats till en ung vital landsfader. Mot vilken en sossetant med
miljömuppar och kommunister i familjen ska vägas. Fler har arbete, arbetsmarknaden har blivit mer dynamisk och välfärden ökar. Ibland därför att Alliansen slaktat heliga kor, men lika ofta därför att de gjort sådant som också s hade kunnat tänka sig.
Socialdemokrater lider ofta av politisk korrekthet. Det innebär att det finns vissa saker som inte får sägas. Som exempelvis att folk röstar på s därför att de har fixat en bra vardagsvälfärd. Istället är budskapet att folk röstar på det mest altruistiska och solidariska budskapet. Tycker socialdemokraterna tillräckligt synd om sina medmänniskor så vinner de.
Det politiskt korrekta leder fram till en ordning där alla känner sig kränkta och kräver att bli behandlad med silkesvantar. Det blir förbjudet att skämta, ifrågasätta och ställa krav. Alla åberopar solidaritet och jämlikhet som argument varför just de, och ingen annan, ska särbehandlas.
Bland moderaterna (och därmed i Alliansen) finns det en ideologisk korrekthet som är lika förödande. I deras värld är välfärdsstaten och folkets socialdemokratiska tänkande en historisk avvikelse som skall korrigeras. Folket anses vara i grunden en sund och vital kraft som smittats av bidragstagaranda och mjäkighet.
När det visade sig att det inte fungerade att få folk på fötter genom en chockterapi (?systemskifte?) så har nu en ny medicin skrivits ut: Den gradvisa återanpassningen till ett samhälle där folk i huvudsak klarar sig själva. Borgerliga tror att folk egentligen kan reda sig utan välfärdsstaten, bara de blir återuppfostrade att också vilja stå på egna ben.
Förvisso tror jag att den senaste tidens skandaler påverkar Alliansen. Jag sade till någon tidning för ett par dagar sedan att Alliansen, och framförallt moderaterna, uppträder som ett degenererat knattelag. Det var faktiskt lite mer än ett käckt uttalande.
Grunden för påståendet är att alla som griper makten har under den första tiden svårigheter att få allt att fungera. Alliansen hade visserligen noggranna förberedelser, men det är uppenbart att det inte går att planera exakt hur allt ska gå till förrän man sitter i Rosenbad. På samma sätt springer ett knattelag som yra höns första gången de ska spela en riktig match.
Men knattelaget brukar lära sig. Och degenerationen, den ideologiska smitta som säger att skatt är stöld, och den moraliska slöhet som kommer ur att länge ha sluppit mediernas granskning, är borgerligheten nu på väg att häva.
Visst, blir det en kraftig lågkonjunktur kanske de aldrig repar sig. Om jag var socialdemokratisk strateg skulle jag vara djupt orolig för hur spelplanen kan förändras fram till 2010.
Plötsligt kan den försagde statsministern ha hävt sig ur sitt depressionsliknande
mummel.