Svenska banker har - hittills - bara åkt på mindre smällar. Men problem som tvingat världsledande finansföretag att reservera mångmiljardbelopp för gjorda förluster kan inte gå Sverige obemärkt förbi. Vi lär få se fler spöken dras fram ur garderoberna.
Finanskrisen har rönt oförtjänt lite uppmärksamhet i svenska medier. Därför kan det vara intressant att ta del av omvärldens bedömningar och reaktioner.
Brittiska affärstidningen Financial Times har kritiskt och initierat följt händelseutvecklingen. Men även tidningens mest kunniga och erfarna skribenter har baxnat över de häpnadsväckande förhållanden som uppdagats under hösten.
Hanteringen med högrisklån beskrivs av Financial Times som en hemlig skuggvärld där välrenommerade banker skapade nya finansiella instrument för att komma undan regleringarna i det normala banksystemet.
I den skuggvärlden lockades investerare satsa pengar i tron att det var säkra och förstklassiga placeringar. Kreditvärderingsföretag spelade med och gav tvivelaktiga lånepaket högsta betyg.
Ofta var transaktionerna så komplicerade att bara ett fåtal insatta förstod. Lån paketerades om och byggdes på med nya lån i långa kedjor.
I vanliga fall får banker maximalt låna ut 12-13 kronor på 1 krona i eget kapital. Men i bankernas skuggvärld existerade inga sådana begränsningar.
När högbelånade så kallade hedgefonder hoppade in i karusellen blev utväxlingen i vissa fall så kraftig att 85 kronor av lån byggdes på en enda krona i eget kapital.
En bedömare har liknat bankernas agerande vid det bedrägliga gatuspektakel i vilket fingerfärdiga skojare flyttar en kula under tre tändstickslådor.
Risk fördes visserligen över från banksystemet till de nya kreditinstrumenten. Men bankerna blev samtidigt oförsiktigare i sin långivning eftersom de trodde sig ha sålt bort risken till andra placerare. När nu systemet brakat samman hamnar de dåliga krediterna återigen i knät på bankerna.
En väsentlig förklaring till dagens finansiella oro är att ingen i dagsläget känner den fulla vidden av problemen. Kreditföretagen är rädda för att låna ut pengar till varandra så länge som alla förluster inte är redovisade.
Även en uttalad marknadsvän som Financial Times ekonomiske kommentator Martin Wolf anser att det inträffade är ett enormt slag mot trovärdigheten för den anglo-saxiska finanskapitalismen.
"Hur ska vi kunna lita på att finansinstitutionerna klarar av att hantera risk med sina egna modeller?"
Just detta är kärnan i krisen. Marknadsfundamentalisterna har alltid hävdat att finansmarknaderna klarar sig utan regleringar.
Bolånekrisen visar att de snarare behöver kontrolleras än noggrannare än i dag.