Få jobb medan företagen tjänar
ARBETE. Den 1 juli sänktes arbetsgivaravgiften för företag som anställer ungdomar mellan 18 och 24 år från 32,42 procent till 22,71 procent. Ett av alliansregeringens genidrag för att få fler ungdomar in i arbetslivet. Visst kan det ge ett eller annat jobb på marginalen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Så det är välkomna fräscha pengar som man inte behövt göra något för att tjäna in.
När nästan tio procent av arbetsgivaravgiften försvinner är det bara bocka och ta emot. Pappa staten bjuder. För statskassan och oss skattebetalare kostar kalaset fyra miljarder kronor.
Bara ett exempel. För ett företag som hamburgerkedjan McDonalds som har omkring 9 500 anställda, och cirka 80 procent av dem i åldern mellan 18 och 24 år, innebär detta att företaget kan håva in 50 miljoner kronor utan att behöva anställa en enda ungdom. Visst är det en märklig arbetsmarknadspolitik vi fått. Samtidigt visar radioekot att landets kommuner och landsting inte tänker anställa några fler ungdomar än man annars hade gjort. De ungdomar som i dag finns inom den kommunala sektorn arbetar ofta på deltider eller som vikarier. Få är fast anställda. Landets kommuner och landsting har inga planer på att förändra sina anställningsrutiner.
Om man har att välja mellan en 24-åring och en 25-åring med samma meriter kan 24-åringen anställas på marginalen. Någon uppsjö av nya ungdomsjobb tycks det inte bli hos landets störste arbetsgivare som själv beräknar att den sänkta arbetsgivaravgiften kassar in drygt 700 miljoner kronor extra. I farans riktning ligger kanske också att den sänkta avgiften i stället för att ge unga jobb tränger ut jobb som kommit ändå. Vi har fått en regering som är generös mot företag och högavlönade, men som samtidigt skruvar åt mot dem som tvinga leva på a-kassa eller sjukersättning. Ung eller gammal spelar ingen roll. All forskning visar att sänkta arbetsgivaravgifter bara gynnar företagen och ger få nya jobb.
Det finns mycket annat att göra för arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin för att lösa långtidsarbetslösheten för ungdomsgruppen.
Dels att få de nya jobben att passa dem som är arbetslösa, dels för att hitta jobb för ungdomar som hoppat av skolan eller som inte klarat sin skolgång. Den gruppen har växt på senare år.
De som lämnat skolan i förtid borde därför i större omfattning slussas tillbaka in i utbildning eller till praktikplatser. Då skär regeringen ner på vuxenutbildningen. Logiken i den politiken är svårt att förstå.
Vart tredje ledigt jobb i dag kräver högskoleutbildning. Då kan det vara svårt att få en underutbildad arbetslös att passa ihop med det arbete som är ledigt. Det är ett flaskhalsproblem som alliansregeringen borde ta tag i istället för att ge gåvor till företagen. Regeringen jobbar med piska mot dem som står utanför arbetsmarknaden medan man göder företagen med lägre skatter och arbetsgivaravgifter. De som står längst från arbetsmarknaden fastnar i sitt utanförskap.
Den nya arbetsmarknadspolitiken skapar dessutom otrygghet för dem med osäkra anställningsformer, och är samtidigt ett sätt att hålla nere lönerna. Tillfälliga anställningar, korta inhopp vid behov, vikariat, provanställningar och projektanställningar är arbetsformer som vuxit snabbt de senaste åren.
Kenneth Jonsgården