LEDARE: EG-domen inte kristallklar

e" Framför allt var det bra att domstolens besked var så tydligt och klart." Så lät det från flera arbetsgivarföreträdare direkt efter EG-domstolens utslag i Vaxholmsmålet. Men med några veckors distans framstår domen från Luxemburg knappast som kristallklar.

Ja, att domstolen gav det lettiska byggföretaget Laval rätt i sin klagan på Byggnads blockad är inget att tveka om. Men vilka principer som domstolen ställer sig bakom är mindre tydligt.

Det är heller inte självklart hur den svenska arbetsmarknadsmodellen måsta anpassas för att även i fortsättningen förhindra lönedumpning och samtidigt vara förenlig med EG-domstolens tolkning av EU-rätten.

Arbetsdomstolen hade begärt två besked av EG-domstolen och fick följande svar:

E Byggnads hade inte rätt att blockera Laval för att kräva ett kollektivavtal. Minimiskydd för arbetsvillkor regleras redan i den svenska utstationeringslagen. Domstolen ansåg också att det var svårt för Laval att få veta vilken minsta lön som företaget måste betala.

E Facket har inte rätt att ta till konfliktåtgärder mot ett företag som redan har avtal i ett annat EU-land. Konfliktåtgärder kan vara motiverade om det gäller säkerhet och hälsa, men inte löner.

Det viktigaste för EG-juristerna är att utländska företag inte "diskrimineras". Diskrimineringen skulle bestå i att företag utsätts för konfliktåtgärder trots att de redan har avtal i sitt hemland. Att utländska företag med avtal jämställs med svenska företag utan avtal är diskriminerande, anser EG-domstolen.

På den här punkten går EG-domstolens tolkning på tvärs emot andan i EU:s tidigare ställningstaganden. När ett företag etablerar sig permanent i ett land måste det självklart tillämpa värdlandets löner och arbetsvillkor. Även när företag arbetar kortare tid utomlands är huvudprincipen densamma.

Men om värdlandets villkor ska gälla kan man ju inte bortse från lönenivåerna. Förekommer lönedumpning i utländska företag verkar ju inte alla företag på lika villkor. Svenska företag och deras anställda diskrimineras.

EG-domstolens utslag kommer att röra om en hel del på den svenska arbetsmarknaden. Nya lösningar och avtal mellan parterna kommer att krävas, men sannolikt också att regeringen ändrar den svenska utstationeringslagen. Mycket kan förmodligen klaras inom ramen för förhandlingarna om ett nytt huvudavtal.

Vid första påseende kan det se ut som om det enbart är facket som satts under press. Men den här processen kommer att tvinga även övriga aktörer, arbetsgivare och politiska partier, att bekänna färg. För en del kan ställningstagandena bli besvärliga.

Ställer man upp på principen att svenska löner och arbetsvillkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige? Är man beredd att förhindra lönedumpning på den svenska arbetsmarknaden?

De här frågorna kommer under lång tid att vara heta i den politiska debatten.

Ledare: EG-domen inte kristallklar

DOMSLUT. EG-domstolens utslag i Lavalmålet kommer att röra om en hel del på den svenska arbetsmarknaden. Nya lösningar och avtal mellan parterna kommer att krävas, men sannolikt också att regeringen ändrar den svenska utstationeringslagen.