Den amerikanska sjukan
SJUKVÅRD. Inom kort är det svensk biopremiär för "Sicko", en ny satirisk dokumentär gjord av den amerikanske filmaren Michael Moore. Filmen handlar om det amerikanska sjukvårdssystemet och sägs vara samma blandning av humor, skarp samhällskritik och populistisk ensidighet som kännetecknat Moores tidigare filmer.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Många amerikaner tror att de lever i ett samhälle med världens bästa sjukvård. Men, påpekar New York Times i en ledare (12/8), alltmer tyder på att USA istället hamnat på efterkälken jämfört med många andra länder.
47 miljoner amerikaner saknar till exempel sjukförsäkring och kan bara få akutvård och måste betala de fulla kostnaderna för övrig behandling.
Det har länge varit ett skamligt faktum att barndödligheten i USA är högre än i många mycket fattigare länder.
Skillnaden mellan USA och Kanada är intressant. Det är två länder med hög levnadsstandard, det ena med offentlig sjukvård för alla, det andra med merparten av vården privatfinansierad.
Trots att USA avsätter 15 procent av sin BNP till sjuk- och hälsovård, mot 10 procent i Kanada, så ger det inte resultat i form av bättre amerikansk folkhälsa. Tvärtom.
Den förväntade livslängden för en kanadensare är cirka två år längre än för en amerikan och en 65-åring lever i genomsnitt nästan ett år längre i Kanada än i USA.
För många amerikaner hänger sjukförsäkringen ihop med jobbet. Lönsamma företag erbjuder ofta sina anställda bra sjukförmåner.
Men förlorar man jobbet står man också utan sjukförsäkring.
Ökande sjukvårdskostnader har blivit en allt tyngre börda för det amerikanska näringslivet. Källan till de hårda motsättningarna mellan fack och företagsledning vid GM, USA:s största biltillverkare, har till stor del varit företagets önskan att slippa höga vårdkostnader för pensionerade bilarbetare.
Trots de stora problemen och trots orättvisorna har försäkringsbolagens och sjukvårdsföretagens lobbyorganisationer hittills lyckats stoppa alla reformer genom att stämpla dem som "socialism".
Men nu står frågan i centrum för den politiska debatten. De två främsta demokratiska presidentkandidaterna, Barack Obama och Hillary Clinton, har båda egna förslag.
Hillary Clintons plan bygger på individuella val av vårdgivare. Alla måste dock ha en försäkring, ungefär på samma sätt om en bilförsäkring är obligatorisk för alla bilägare.
Ändå har kritiken från de republikanska motståndarna varit stenhård: "Detta är socialiserad sjukvård à la Europa", kommenterade presidentkandidaten Mitt Romney.
För miljontals amerikaner skulle en europeisk modell förstås vara ett stort steg framåt jämfört med i dag.