Bakom allt som händer fortsätter människors vardag. I allt som skett drunknade uppgiften om att regeringens a-kassepolitik innebär att statskassan kunnat spara nio miljarder kronor detta år. Dessutom sparar staten 1,7 miljarder kronor på de kraftigt försämrade reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Allt enligt inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Det är klart att människor får det sämre när en trygg omställningsförsäkring kraftigt försämras. Andra, som redan har det bra, har däremot fått det bättre. Alliansen gynnar sina egna. Den summa som sparats i a-kassan finansierar gott borttagandet av förmögenhetsskatten. De som redan hade det gott ställt, fick lite till medan de som har behov av ett bra försäkringsstöd drabbas.
När man ställer denna politik mot det avslöjade fusket bland en rad moderater i ledande ställning börjar allt fler inse att något är riktigt fel. När Fredrik Reinfeldt pläderar för att han vill återupprätta en gammaldags arbetsmoral av s-märke faller den retoriken snabbt till marken.
Människor upplever hur den moderata topphierarkin lever i en egen värld med egna regler, där skattemoral och betalningsmoral är något som man kan sätta sig över.
Allt medan snart 400 000 har lämnat a-kassan. Kravet i den nya högerpolitiken är skärpta krav i
a-kassan och hårdare tag mot allt bidragsfusk. Om så ska vara måste den som förmedlar budskapet, och de tuffare åtgärderna, själv vara moraliskt oantastlig. Så är det inte.
Det är inte bara så att den arbetslöse betalar allt mer till sin försäkring som ger sämre ersättning. Numer ska den som blir arbetslös tvingas att byta yrke eller flytta från sin hemort för att skaffa nytt jobb. Oavsett familj, bostad eller inte. Om inte, finns risken att den redan ihåliga a-kasseersättningen dras in.
Detta medan ledande moderater utnyttjar läget och köper svartjobb. De som hittills avslöjats visar en märklig inställning bestående av dumhet och girighet. Samtidigt som de aldrig behöver oroa sig för sin ekonomi. De riskerar knappast att leva på a-kassa eller sjukförsäkring. De har sitt på det torra.
Åter till a-kassan som gjort landets förmögna mer förmögna eftersom besparingarna för de allra svagaste gått till skattesänkningar för dem som redan har. I dag är omställningstakten på arbetsmarknaden så hög att alla någon gång i livet kan förlora sitt jobb. Då ska a-kassan erbjuda en fullvärdig inkomsttrygghet.
Alliansens dribblande med a-kassan gör att fler tvingas att söka socialbidrag, vilket i sin tur leder till ökande kostnaderna för landets kommuner. Något vi redan ser.
Vad innebär då en a-kassa på 65 procent av inkomsten? För lågavlönade med en inkomst på mellan 15 000 och 17 000 i månaden, ger 65 procentig ersättning omkring 7 000 kronor i månaden efter skatt. Det är en politik för ökade klyftor.
Glöm inte jämställdhetsaspekten. De som drabbas hårdast av försämringarna är kvinnorna. Det är deltidsanställda och ensamstående kvinnor som får ta den tunga smällen. Det är klasspolitik, inte jobbpolitik.