Valresultatet är positivt men skolvalet oroar

EU-valet blev ett styrkebevis för de rödgröna. Partierna i mitten och till vänster gick framåt och SD backade, inte bara i Norrbotten utan i riket i stort. Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, blev en av Socialdemokraternas mest kryssade kandidater. Något som inte minst syns på partiets valresultat i kommunen, en ökning med 5 procent som säkerligen kan tillskrivas Utsis kampanj.

Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, fick 14 587 kryss i EU-valet. En av Socialdemokraternas mest kryssade kandidater. De rödgröna gjorde ett bra val men skolvalet oroar. (Arkivbild)

Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog, fick 14 587 kryss i EU-valet. En av Socialdemokraternas mest kryssade kandidater. De rödgröna gjorde ett bra val men skolvalet oroar. (Arkivbild)

Foto: Kurt Engström

Ledarkrönika2024-06-17 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Men det finns orosmoln. I EU-skolvalet som genomfördes samtidigt blev Sverigedemokraterna största parti med 24,48 procent av rösterna. I skolvalet får skolor inom grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasiet anmäla sig. Det är helt frivilligt och upp till varje skola att anmäla sitt deltagande, i år genomförde 369 skolor skolval och 157 000 elever hade möjlighet att rösta, av dessa valde 55 procent, omkring 87 000 elever att rösta.

Något högre än EU-valets 53,4 procent.

Hur pass representativt skolvalsresultatet är går att ifrågasätta. Bara i gymnasieskolan går det drygt 364 000 elever fördelat på totalt 1 295 skolor. Lägger man till de 369 000 högstadieeleverna till detta så inser man ganska snabbt att det är en väldigt liten andel av de "röstberättigade" som ens hade möjlighet att rösta. I själva verket motsvarar valdeltagandet egentligen bara 11,8 procent av de svenska högstadie- och gymnasieeleverna. Data är hämtat från SCB.

Så vi bör alltså betrakta EU-skolvalet och dess resultat med försiktighet och inte dra alltför stora växlar men trenden är absolut oroande. Resultatet från SVT:s vallokalsundersökning kan möjligen ge visst stöd till att SD växer bland de unga, partiet är störst i den yngsta åldersgruppen 18-21 och Moderaterna största parti. Samtidigt är både Socialdemokraterna och Miljöpartiet större än SD i denna väljargrupp.

Skolvalsresultatet i Norrbotten och Västerbotten ger både mycket att glädjas över men också mycket att fundera över. En generell trend man ser i materialet är SD har ett starkare stöd hos gles- eller landsbygdskommunernas unga medan de får svagare stöd i de större kommuner som Skellefteå, Umeå och Luleå. Tyvärr deltog bara skolor från fyra av länets 14 kommuner, Boden, Kalix, Haparanda och Luleå.

Något som skulle behöva följas upp mer är skillnaderna mellan kommunala och privatägda skolor. I en jämförelse mellan Umeås och Luleås resultat går det att se samma mönster gå igen, en avsevärt högre andel av de elever som går i bolagsskolorna röstar på SD och M medan S, V och Mp har ett högre stöd bland eleverna i skolor med kommunal huvudman.

Vi vet sedan tidigare att skolsegregationen följer familjebakgrund och boendesegregationen. Det vill säga föräldrarnas utbildning, arbete och sociala tillhörighet samt var de bor spelar allt större roll för vilken skola de kan och vill välja för sina barn. I korthet, det blir en klassuppdelad skola, utsatta föräldrars barn i en skola medan mer välbeställda föräldrars barn går i en annan.

För stora klyftor i ett samhälle riskerar att slita isär det. Segregation är aldrig något positivt. Vi vet sedan tidigare att SD till del är ett missnöjesparti, alla som röstar på dem är inte övertygade nationalister. Samtidigt vet vi att de också är offensiva på Tiktok, en plattform som växer som nyhetskälla för unga, 46 procent av de mellan 15-24 år tar del av nyheter där.

Skolvalet visar att det finns mycket att göra, både i att försöka sluta klyftorna mellan stad och land men även att skolsegregationen bidrar till ytterligare politisk polarisering. Ska SD minska även i nästa val måste vi ta tag i detta, inte minst hemma vid matborden med våra barn.