Smålänningarna susade ned för backen under vecka åtta. Förra veckan var det stockholmarnas tur. Nu är det eleverna i Piteå, Älvsbyn, Arjeplog och Arvidsjaur som vintersportar. Massor av snö, minusgrader, liftköer i vintersolen, en grillad burgare i backen, några öl på after skin och så bastu, brasa och mys i stugan på kvällen. Så ser drömbilden ut av en perfekt vintersemester för hela familjen. Men det är ingen billig historia. Och det har snabbt blivit dyrare år för år.
Förr var det vanligt med skidbytardagar där man gratis eller iallafall till en rimlig penning kunde skaffa sig skidutrustning till växande barn. Då dög det med en halvvarm termos med makaroner och köttbullar vid längdspåret och man drack saft från en sirapsflaska. På 1980-talet var sportlov mer apelsin i värmestugan än vad det är idag; havssaltchokladbitar med varm choklad till mellanmål för 240 kronor per person i Åre.
Sportlov är numera ett svindyrt nöje. Länsförsäkringar har räknat på saken. Enligt dem kan en sportlovsvecka för en normal tvåbarnsfamilj år 2025 kosta nästan 47 000 kronor. Det är en ökning med 5 000 kronor på bara ett år. Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg säger att en fjällvecka intecknar 141 procent av en småbarnsförälders genomsnittliga disponibla inkomst. 2018 var motsvarande andel 93 procent. I Länsförsäkringars beräkningar ingår kostnader för boende, liftkort, skidutrustning, skidskola, utelunch samt övrig mat och dryck. Särskilt boende och liftkort har ökat i pris senaste tiden. Sedan tillkommer dyra reskostnader, antingen med tåg, flyg eller bil.
Även om media gärna rapporterar om långa liftköer och fullt på vägarna i sportlovstider så säger det sig självt att många inte har råd. Två heltidsarbetande föräldrar, eller för den delen ensamstående mammor, har det redan tillräckligt tufft med att få ihop vardagsekonomin. Ökade räntekostnader, dyrare mat och högre hyror gör att många familjer inte ens kan tänka tanken på en ledig vecka i fjällen. Det stänger också ute elever från gemenskapen. Ingen vill vara barnet som inte har något roligt och spännande minne att berätta från lovet.
Så länge barnens skollov är längre än föräldrarnas semester är nöten svår att knäcka. Aldrig är klasskillnader så tydliga som när det handlar om semester. Klass när det handlar om inkomst och frihet att styra över sitt eget jobb, men även ursprung är en avgörande aspekt. Besök vilken svensk skidort som helst och det är svårt att hitta någon i backen som är född utomlands.
Ju fler lovdagar desto mer tid hemma för barn som har det svårt. Även i Sverige finns elever som får sina enda lagade och varma måltider i skolmatsalen. Fattiga familjer vittnar om att de knappt har råd att sätta mat på bordet under långa sommarlov. För barn med en destruktiv hemmiljö är skolan dessutom en trygg plats som man gärna vill ska vara öppen året om.
Det svenska sportlovet har sin bakgrund i så kallade kokslov som infördes 1940. Då var syftet att spara på uppvärmningen av skolorna. Det är inte aktuellt idag. Sportlov kostar mer än det smakar. Nu är det därför dags att avskaffa den här dyra och ångestfyllda vanan. Gör om det till en idrottsvecka som skolan ansvarar för istället. Där alla elever gratis får testa olika sporter. Rörelse är viktigt och främjar folkhälsan. Fri idrott skapar gemenskap utan stress.