Åtgärderna som Sjöfartsverket lagt fram för hantera underskottet inbegriper bland annat att flera fartyg avyttras, kraftiga nedskärningar på personal, att två av fem helikopterbaser tas ur bruk och att en Sveriges sex isbrytare ställs av.

Sjöfartsverket beskriver konsekvenserna som långtgående. Nio av tio varor inom svensk export och import går på fartyg. Kommunikationsdirektören Niclas Härenstam sade följande i en intervju med SVT:

– Det kan bli så att Piteå och Kalix hamn stängs när det är mycket is.

Reaktionerna från industrin har inte låtit vänta på sig. Elin Swedlund, ansvarig för Transport och Infrastruktur på Skogsindustrierna beskrev det såhär:

– Vi ser mycket allvarligt på Sjöfartsverkets besked. Neddragningarna slår direkt mot den svenska basindustrin i norr och de många samhällen som är beroende av den. I förlängningen riskerar detta att ha betydande påverkan på Sveriges tillväxtmöjligheter och konkurrenskraft.

Det slår direkt mot industrin. Piteå hamn och farleden upp efter Piteälven är viktig för industrin i länet, inte minst skogsindustrin. När järnvägen saknar kapacitet och tillförlitlighet och lastbilstransporter blir för dyra såväl ekonomiskt som klimatmässigt är sjötransporter det enda möjliga och kostnadseffektiva alternativet.

Det är det som föranlett initiativen och förslagen kring att muddra farleden uppefter Piteälven för att den ska kunna ta emot större fartyg. Men det lär knappast finnas någon som vill finansiera en muddring av farleden eller utbyggnad av Piteå hamn om det under vinterhalvåret kan innebära att transporterna bokstavligen fryser inne för att Sjöfartsverket inte kan bryta upp farleden.

Sjöfartsverket är själva medvetna om konsekvenserna det får för sjöfarten, att det får en direkt påverkan både på de som är beroende av deras arbete och på myndighetens medarbetare. Generaldirektören beskriver det som att det är "inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt."

Kristdemokraten Andreas Carlson är ansvarig minister och kommenterar situationen som "bekymmersam" och att det är "av yttersta vikt att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga tjänster håller en fullgod nivå". Frågan är bara vad som är kärnan i Sjöfartsverkets viktiga tjänster? Jag tänker mig att kärnan utgörs av att hålla farleder underhållna och hålla dem öppna på vintern när isen lagt sig. Jag tänker mig också att kärnan består av att hålla en god kapacitet för sjö- och flygräddning.

Sjöfartsverkets förslag till drastiska nedskärningar innebär en försämring på alla dessa punkter. Ministern snurrar in sig i floskler om att myndighetens budgetkrav för att upprätthålla kapaciteten "ska analyseras noga" och att regeringen ska se över Sjöfartsverkets "framtida leveransnivåer och finansiering". Samtidigt erkänner han att säkerhetsläget kräver att "kärnan i Sjöfartsverkets viktiga tjänster håller en fullgod nivå" trots besparingarna.

Återigen detta ordval "kärnan". Vi kommer nog alla ihåg Alliansregeringens användande av begreppet "välfärdens kärna" för att motivera nedskärningar på allt det som inte betraktades tillhöra den mystiska "kärnan". Accepterar de alltså nedskärningarna med allt vad det medför?

Motsvarar kärnan nuvarande nivå på service? Är det läget efter nedskärningarna? Hur många isbrytare och helikopterbaser ryms det i regeringens "kärna"? Någon som vet?