Gemensamma presenter får par att åka snålskjuts på singlar

Är du typen som tycker att ett par är en enhet även ekonomiskt? Då kommer du garanterat irritera folk när det är dags för fest.

Samla pengar till en gemensam present kan ställa till det.

Samla pengar till en gemensam present kan ställa till det.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledarkrönika2024-08-29 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Situationen är välbekant. Ni är ett gäng vänner eller en släktkonstellation som blir bjudna på bröllop, 50-årsfest eller studentexamen. Roliga tillfällen att fira och man känner att man vill ge något extra fint som gåva. Så kommer förslaget: Vi kan väl gå ihop och skramla till en större present? Det blir säkert mer uppskattat med presentkort på en weekend istället för att enskilt ge varsina åtta olika flaskor bubbel och blombuketter. 

Och så börjar en lång tråd i chatten om vad som är en rimlig summa. Till slut når ni konsensus och är överens om säg 500 kronor per person. En stackare får uppdraget att ta emot alla swish och köpa in själva presenten. Men så droppar det in en femhundring med två avsändare i ett. Ett par, där båda är bjudna, ser sig som en enhet och tänker bidra med 500 kronor tillsammans. De är ju från samma hushåll gubevars, så för dem är det självklart att betala som en person. 

Tack och lov yrkesarbetar de flesta kvinnor i Sverige numera. De behöver inte förlita sig på att försörjas av maken. Sambeskattningen avskaffades också för över 50 år sedan. En viktig reform för kvinnors självständighet och jämställdheten i stort. Landet är i vår tid fullt av singelhushåll som klarar sig bra på egen hand. Med det sagt är det förstås mer ekonomiskt fördelaktigt att dela på hyra, el och försäkringar som sambo eller gift. 

Ändå tycker en del par att de ska betala hälften av kostnaden för gemensamma presenter. När det är just den gruppen som har mer pengar att röra sig med än en genomsnittlig singelperson. Och särskilt jämfört med en ensamstående förälder. Så när de här paren skickar 500 kronor ihop borde övriga fråga om de sänkt summan på bidraget till 250. Eller ännu mer frankt undra varför singlar ska betala dubbelt så mycket som personer i parförhållanden. 

Individer blir bjudna på fest och det är också så värden har räknat och förberett på plats. Varje person få ta del av mat, dryck och festligheter. Det funkar liksom inte så att ett par delar stol, tallrik, vin och käk. Inte heller delar de upp sig och går omlott under kvällen. 

I vett och etikettspalterna är det här återkommande sociala fenomenet en icke-fråga. Experten i gott uppförande, den numera framlidna Magdalena Ribbing, var kanske aldrig mer tydlig än när hon kommenterade saken i DN 2010: "Hur som helst gäller en enda regel när det handlar om att dela kostnaden för en present, eller för en transport, eller för ett kalas eller vad det än är som är en gemensam företeelse vars pris ska delas av ett visst antal personer. Den regeln, och det är sannerligen en regel, är att varje medverkande person är en enda individ, oavsett om individen bor ihop med någon annan som ska vara med och dela." Ett undantag finns och det är förstås barn. Eftersom de saknar egen inkomst kan de skrivas med på föräldrarnas gåva. 

Par som håller på såhär är inte bara oförskämda och oförmögna att sätta sig in i andras livssituation. De åker dessutom snålskjuts på singlar. Och det är inte alltid det finns en lokal Ribbing som vågar sätta ned foten. Singlar som är med och finansierar pars privatekonomi på det här sättet blir utnyttjade om och om igen. Därför behövs det en fördelningspolitik och ett utjämningssystem för landets drygt två miljoner ensamstående. En smart lösning för hela gruppen. Vilken parti plockar upp den bollen?