Sverige har tagit plats i FN:s sÀkerhetsrÄd i ett lÀge nÀr vÀrlden Àr mer turbulent Àn pÄ mÄnga Är. Sedan lÀnge gÀllande principer för mellanfolklig samlevnad ifrÄgasÀtts, och respekten för mÀnskliga rÀttigheter tycks minska. Populism och nationalism hotar de politiska och ekonomiska framsteg som uppnÄtts under de senaste 60-70 Ären, och det finns obehagliga likheter med 1930-talets dyrkan av till synes starka ledare. Ett övertydligt exempel pÄ detta Àr Donald Trump, som blir den förste öppet frÀmlingsfientlige presidenten i USA i modern tid. Trump vill att USA ska slÄ in pÄ en isolationistisk vÀg, skrota den frihandel som lyft hundratals miljoner ur fattigdom och gynnat alla lÀnder, Àven USA, och bara delta i internationellt samarbete om det ligger i USA:s direkta intresse. I detta tycks inte ens ingÄ att rÀdda klimatet.
Det faller pÄ Sverige att som ordförandeland under januari hÀlsa Trumps företrÀdare vÀlkommen till FN:s sÀkerhetsrÄd. Trump har redan innan han tilltrÀtt ökat spÀnningen i vÀrlden, t ex genom att hota att inte lÀngre erkÀnna regeringen i Peking som enda företrÀdare för Kina, och att Äteruppta kÀrnvapenkapprustningen med Ryssland. Hur han ska hantera USA:s akuta kris med Ryssland ÄterstÄr att se.
Det Àr omöjligt att förutse hur relationerna mellan stormakterna kommer att utvecklas med Trump som president i USA. Allt Àr inte sÄ lÀttfixat som Trump förestÀller sig, och risken för ödesdigra misstag Àr stor, bÄde i Europa (Ukraina, Baltikum) och i Asien (Sydkinesiska sjön). För att inte glömma Nordkorea, och andra farliga flÀckar. Trump kommer troligen att fokusera pÄ att försöka uppfylla sina inrikespolitiska vallöften. Det handlar frÀmst om fler vÀlavlönade jobb för lÄgutbildade. Men 85 procent av de industrijobb som försvunnit i USA har förlorats pÄ grund av rationaliseringar, inte pÄ grund av handeln med Kina. Och den tekniska utvecklingen kan Trump inte stoppa, hur han Àn hotar företagen. Strafftullar leder till dyrare varor för amerikanerna. Den ekonomiska nationalismen kan bli dyr för amerikanerna.
För Europa handlar det framför allt om att hÄlla ihop EU. Brexit, det brittiska uttrÀdet ur EU, splittrar Storbritannien, men ansökan vÀntas under vÄren. Britterna fÄr inte ges favörer som de inte förtjÀnar. Sedan mÄste den antidemokratiska utvecklingen i Polen och Ungern stoppas, och populisterna slÄs tillbaka i valen i Frankrike, Tyskland och NederlÀnderna.
Europa mÄste ocksÄ se om sitt hus pÄ andra sÀtt. Eftersom det Àr uppenbart att den transatlantiska lÀnken hÄller pÄ att försvagas, och att USA ocksÄ minskar sitt engagemang i Mellanöstern, mÄste Europa ta ett större ansvar för sin egen sÀkerhet, och med tiden ocksÄ ordna upp förbindelserna med Ryssland. Vi kan inte fortsÀtta att ha en sÄ dÄlig relation till en sÄ stor granne, och Àven Europa har begÄtt misstag.
Freden i Syrien lĂ€r dröja, trots den rysk-syrisk-turkiska tvapenvilan, offensiven mot IS i Mosul i Irak har kört fast, och de humanitĂ€ra problemen vĂ€xer, dĂ€r liksom i Jemen. Libyen Ă€r en annan krigshĂ€rd. Mellanöstern Ă€r vĂ„r egen bakgĂ„rd, som strĂ€cker sig ner mot Centralafrika. Vill vi slippa nya flyktingströmmar och ökad terrorism, mĂ„ste Europa engagera sig starkare i denna region. Politiskt, ekonomiskt â och militĂ€rt.
HÀr kommer medlemskapet i FN:s sÀkerhetsrÄd vÀl till pass, som observationspunkt, och som en möjlighet för Sverige att göra en extra insats för fred, sÀkerhet och ett bÀttre liv för mÄnga mÀnniskor. 134 nationer stÄr bakom vÄr rÄdsplats. Det förpliktar!