Falska nyheter är vardagsmat numera. Inte hos de större och seriösa redaktionerna, men på mindre nogräknade webbplatser och i sociala medier sprids lögner och desinformation. Ibland ren satir och humor. I andra fall vilseledande och skadlig information. Till exempel kampanjen om att svensk socialtjänst kidnappar barn från sina familjer. Eller inlägg som kanske inte är hundra procent lögn, men glider på sanningen och får folk att tro på något som inte stämmer fullt ut. Att medvetet missförstå är också en egen gren i debatten numera. Snälltolkarnas arbetsmarknad är sannerligen hotad i vår samtid.
Men det finns ändå en allmän kännedom kring det här. Många försöker tänka källkritiskt och fundera på vem som vinner på att just det där arga inlägget delas vidare. Redan i årskurs fyra i skolan finns lektioner där man går igenom hur bilder kan ljuga. Inför det kommande presidentvalet i USA kan man också öva på sina färdigheter genom att granska fake news från kandidat Trump. I pågående krig är det också extra viktigt att verkligen värdera hur och från vem informationen kommit. Propaganda från stridande parter är inte fakta.
Allt handlar dock inte om allvarliga följder i samhället på grund av bristande källkritik. Det kan lika gärna hända i det lilla livet. I SVT:s dokumentär Drömmen om Hollywood får man följa Anna-Karin från Östersund. Hon sliter på långa skift i en bar på Manhattan i New York. Alltför att kunna köpa fler teaterlektioner och ta finare bilder till sin portfolio. Målet är att slå igenom som skådespelerska i USA. Åren går och det stora genombrottet uteblir. Men så en dag så händer något. Hon får rollen som självaste Greta Garbo i en kommande storfilm. Ryktet sprider sig och även svensk media lyfter den här solskenshistorien. Men stämmer det verkligen?
Anna-Karin flyttar raskt till Los Angeles och blir ihop med en svensk man som lovar guld och gröna skogar i filmbranschen. Han tussar ihop henne på mejl med vad han påstår är Angelina Jolie som sägs vara ensam och leta efter nya tjejkompisar. Anna-Karin tuggar och sväljer allt. Äntligen är det hennes tid att skina. Men allt visar sig vara ett luftslott. Hon och hennes föräldrar blir förda bakom ljuset och lurade på stora summor pengar av pojkvännen. Han visste precis hur han skulle kunna utnyttja hennes drömmar för sin egen vinning. Trots sveket fortsätter hon att hjälpa mannen som dessutom visar sig vara kopplad till en större härva av ekonomisk brottslighet. Vänner varnar, men det struntar hon i. Priset för hennes obefintliga känsla för källkritik blir högt. Vänskaper går i kras och livet skakas om på flera plan.
Om något låter för bra för att vara sant så är det oftast det är en grundregel som håller fortfarande. Sol- och vårare har funnits länge men deras metoder blir så mycket enklare och samtidigt mer avancerade med internet. Äldre ensamma kvinnor drabbas ibland av romansbedrägerier via Facebook. En stabil och trygg man, oftast amerikansk militär, utger sig för att vilja ha en relation. Problemet är bara att det ligger en hel business bakom som leder till att brottsoffren får sina livs besparingar länsade.
Källkritik är viktigt. Men kunskapen om att fake news även kan visa sitt fula tryne i privatlivet måste öka. Där har skolan, banker, pensionärsorganisationer, polisen och Konsumentverket en läxa att göra.