Norrbottningars liv är inte mycket värda när malmen ska fram

Hur mycket ska vi offra för den här gruvan? Den frågan ställer sig Nanna Johansson som förlorade sina föräldrar när en malmlastbil från Kaunis Iron fick sladd på släpet och kom över i mötande körfält. Norrbotten är värst drabbade när det gäller dödsolyckor där lastbilar är inblandade.

Kaunis Irons 90 ton tunga malmbilsekipage har varit involverade i tre av sex dödsolyckor mellan Kaunisvaara och Svappavaara sedan 2018. Med den gröna omställningen kommer än mer tung trafik att gå ut på länets eftersatta vägnät. Olyckorna kommer att öka. Trafikverket saknar pengar för säkra vägar och utbyggd järnväg, regeringen vill inte betala för det. (Arkivbild)

Kaunis Irons 90 ton tunga malmbilsekipage har varit involverade i tre av sex dödsolyckor mellan Kaunisvaara och Svappavaara sedan 2018. Med den gröna omställningen kommer än mer tung trafik att gå ut på länets eftersatta vägnät. Olyckorna kommer att öka. Trafikverket saknar pengar för säkra vägar och utbyggd järnväg, regeringen vill inte betala för det. (Arkivbild)

Foto: Herman Öberg

Ledarkrönika2024-08-23 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Innehållet i korthet

  • Norrbotten rapporteras ha flest dödsolyckor med lastbilar inblandade i Sverige fördelat per 100 000 invånare, många kopplade till malmtransporter.
  • Trafikverket har gett Kaunis Iron särskilt tillstånd att transportera järnmalm på 90 ton tunga ekipage. Transporterna går var 10:e minut, dygnet runt, året om, trots att vägarna inte är anpassade för tyngden eller trafikmängden.
  • Trafikverket planerar att förbättra vägarna, men säger att det är för dyrt att bygga mitträcken i norra Sverige då befolkningen anses för liten, en insats som skulle öka säkerheten för andra trafikanter.

Vägarna i Norrbotten är inte anpassade för den tunga trafik som går på våra vägar. Det är en granskning i DN som visar att vårt län är värst drabbat av dödliga lastbilsolyckor. Det hänger ihop med en högre andel tung trafik än resten av Sverige. Nanna Johansson, som bor i Jukkasjärvi och har stuga nära Pajala, kör ofta själv sträckan där hennes föräldrar förolyckades med sin egen familj och känner alltid en stor otrygghet.

– Det finns ingenting som skyddar oss, inga mitträcken, ingenting.

När gruvan i Pajala byggdes upp var alternativen för transporten av malmen flera, det utreddes både järnväg till Svappavaara och pipeline till Finland men till slut blev det budgetlösningen, det billigaste alternativet, att köra det på lastbil. Dåvarande företaget, Northland Resources, fick dispens från Trafikverket för att köra 90 ton tunga ekipage på befintlig väg. Kaunis Iron, som tog över verksamheten, fortsätter med samma dispens. Trots att Trafikverkets grundprincip är att järnmalm ska fraktas på järnväg.

Varje år tar de 2,3 miljoner ton järnmalmskoncentrat på lastbil de 16 milen till Pitkäjärvi där det lastas om till tåg. Även om nu Trafikverket bygger om vägen än mer så kommer de tunga ekipagen, var tionde minut, dygnet runt, året om, att köra genom samhällen och möta personbilar, utryckningsfordon och annan trafik.

Mitträcken då? Det är väl det första som kommer upp som en tänkbar och fungerande säkerhetsåtgärd. Nej, det är för dyrt. Trafikverket lägger 2,3 miljarder på att förstärka vägen för att säkerställa att malmtransporterna kommer fram men förmår inte att säkerställa andra trafikanters trygghet och liv.

Enligt Helena Eriksson, regional direktör, för norra regionen på Trafikverket, är de positiva till mitträcken i allmänhet i Norrbotten men att det är för dyrt med tanke på "befolkningsmängden i norr".

– Statliga medel ska användas där de gör störst nytta. Därför blir det svårt att få loss finansiering för att bygga mitträcken på exempelvis den sträcka som Kaunis Iron trafikerar, det är för låga trafikflöden.

Enligt Trafikverkets resonemang får vi norrbottningar helt enkelt finna oss i att löpa en högre risk att dö på våra vägar eftersom vi är för få för att det ska byggas vägar här som är säkra för alla att färdas på. Deras synsätt går att följa även i andra sammanhang, som diskussionerna om E10:an som helhet, som på grund av de många olyckorna kallas för dödens väg.

Antalet dödsolyckor har gått ned efter E10:an men inte antalet olyckor som faktiskt har ökat. Tung trafik blandas fortfarande på en i stora sträckor för smal väg som saknar mitträcke.

Trafikverket medger att vägnätet i norra Sverige är eftersatt, i en tidigare granskning i DN visades även att järnvägsnätet är eftersatt. Malmbanan, Sveriges tyngst trafikerade järnväg, har räls som till 40 procent är utsliten. Det behövs mer pengar säger Helena Eriksson, särskilt då den gröna omställningen innebär än mer tung trafik på länets vägar.

Kaunis Iron och andra företag vill köra sina produkter på järnväg men den svenska staten, ytterst regeringen, är inte beredd att finansiera det, inte ens mitträcken. Malmen, naturresurserna och industrin ska fram till varje pris, vi andra får åka där med livet som insats.