Klä ut sig till påskkärring har de flesta tjejer och säkert en hel del killar gjort någon gång. Man rotar fram en gammal kjol, sätter på sig ett huckle, sminkar dit några fräknar och röda kinder i ansiktet och lånar en sopkvast. Så är man rustad för att gå kvarteret runt och dela ut påskkort för att få gratis godis. En rolig tradition många barn gillar.
Enligt folktron är skärtorsdagen tiden då häxorna åkte till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen. Det ledde förstås till kristen moralpanik och man gjorde allt för att försöka stoppa vissa kvinnors framfart. För häxor är inga påhittade historiska karaktärer. De fanns på riktigt. Historiska museet i Stockholm visar under våren utställningen Häxor som enligt deras presentation rymmer både sanning och dröm. Där skildras verkliga händelser och livsöden. Man får veta mer om hur kvinnor anklagades för trolldom under 1600-talet. Och det var ingen liten sak. Hundratals kvinnor avrättades på grund av häxeri fram till 1700-talets början i Sverige. Det är kvinnohat i sin allra tydligaste form. Bara några hundra år bort i svensk historia. Genom att blicka bakåt får vi lärdomar för vår tid.
Många brändes på bål och en av de få som dessutom slängdes levande på bålet var Malin Matsdotter. 63 år fyllda dog hon 1676 på det vidriga sättet. Malin anklagades för trolldom och hånades för att vara obegåvad. Vi känner igen mönstret även i dagens härskartekniker. Kvinnor på höga poster i samhället vittnar fortfarande om hur deras förslag viftas bort på viktiga möten. Kliver de in i nya sammanhang tittar männen dem över axeln och undrar när den riktiga chefen, alltså en man, kommer.
För att inte glömma Malin och hennes medsystrar startades 2023 Malin Matsdotters odlingsförening. Kvinnorna som ligger bakom föreningen initierade sedan ett minnesmärke, i form av en örtagård, över dem som mördades i Stockholms häxprocesser. Det främsta syftet är att påminna om hur lätt människor dras med i masspsykoser och utpekar syndabockar för allt ont som sker. Malin var barnmorska och ordnade bastubad vilket på den tiden hade koppling till läkeväxter. Tvärtom vad den ängsliga omgivningen ville hävda var de så kallade häxorna istället ofta väldigt kunniga. Och viktiga personer i sina kvarter, någon man vände sig till vid hälsoproblem och graviditeter.
Men föreningen nöjer sig inte med trädgården. I samband med att utställningen öppnades i höstas så hölls en gemensam symbolisk ceremoni på museet. Då revs domarna för de som dömdes för trolldom på 1600-talet. Det var ett viktigt officiellt erkännande. Nu tar föreningen nästa steg för att ge juridisk upprättelse till dåtidens häxoffer. Man har dragit igång en process med att postumt upphäva dödsdomarna i de svenska häxprocesserna. USA, Skottland och Spanien har redan gjort det.
Uppmärksamheten kring häxprocesserna bidrar till viktig kunskap om en mörk tid i svensk historia. Modet häxorna visade upp var långt före sin tid. Därför är de feministiska förebilder än idag. Gruppen banade väg för dagens unga tjejer och vuxna kvinnor. Budskapen är tydliga. Låt aldrig religiösa företrädare säga åt dig hur du ska vara. Lyssna inte på män som trycker ned dig. Ta ingen skit helt enkelt.
Fortsätt gärna med traditionen att gå påskkärring. Men skänk gärna en tacksamhetens tanke till Malin Matsdotter och hennes medsystrar.