Pappor i Arvidsjaur är sämst i länet men också fjärde sämsta kommun i landet. Av 290 kommuner. Den fackliga organisationen TCO:s jämställdhetsindex visar fördelningen av uttagna dagar med föräldrapenning och vård av barn mellan kvinnor och män. Ser man till länet som helhet har vi inte heller särskilt mycket att vara stolta över, där hamnar vi på plats 17 av 21. Indexet bygger på Försäkringskassans statistik.
Hur kan det se ut såhär? Det handlar inte om något mönster mellan norra och södra Sverige i varje fall, Västerbotten är det mest jämställda länet i landet sett till föräldrapenning och vabb. Jämtland kommer på andra plats. Det verkar inte heller ha med inland kontra kust eller större befolkningsmängd att göra då Sorsele, en inlandskommun i Västerbotten med knappa 2 300 invånare, toppar listan bland de 290 kommunerna. Därefter kommer Vännäs och Nordmaling. Umeå kommer först på nionde plats.
Under många år, sedan 2006, har trenden varit att jämställdheten ökar. När TCO inledde sina undersökningar tog kvinnor ut 77,8 procent av dagarna med föräldrapenning och vabb, en andel som stadigt sjönk fram till 2023 då den var nere på 68 procent i Sverige totalt. De senast två åren har utvecklingen vänt till det sämre.
TCO menar att försämringen beror på regeringens beslut att öppna upp för möjligheten att överlåta upp till 90 föräldrapenningdagar till andra än barnets föräldrar och deras makar/sambos. Försäkringskassans uppföljning av regeländringen visar att kvinnor är starkt överrepresenterade bland mottagarna av överlåtna dagar, hela 85 procent. Det är få som överlåtit dagar till andra än sin partner.
Regeringens målsättning med regeländringen var att öka jämställdheten. Istället har den minskat. TCO menar att det behöver bli enklare för föräldrar att planera för en jämställd föräldraledighet och vabbande än vad det är idag. Ett ojämställt uttag av föräldraledighet och vabb skapar en livslång obalans mellan män och kvinnor sett till lön, karriärmöjligheter och pension. Det gäller även när kvinnor och män arbetar inom samma yrkesområde, är lika gamla när de blir föräldrar och har liknande lönenivåer.
Ett sätt är naturligtvis att fler dagar avsätts för respektive förälder. Det vill säga fler dagar som man som förälder behöver ta ut och som inte kan överlåtas. Ett annat är att höja taket för föräldrapenning och att göra om de 90 lägstanivådagarna till dagar med full ersättning. Enkelt beskrivet, det behövs både piska och morot för ett mer jämställt uttag.
Ser man till andra jämförelser finns kopplingen att ju mer ekonomiskt jämställd man är i kommunen desto mer jämställt blir också uttaget av föräldrapenning och vabb. Men det förklarar inte allt.
Till sist tror jag nämligen att det handlar om värderingar och syn på vad en pappas roll är. Västerbotten har under många år legat i topp i landet, det kan inte vara en slump. Det måste spegla en helt annan kultur och norm kring föräldraledighet och vabb. Samtalen om vabb och föräldraledighet både hemma och med kollegorna är nog annorlunda och mer tillåtande. Kanske är det så enkelt som en pappa i Västerbotten uttryckte det:
– Den här tiden går inte att få tillbaka.
Föräldraledighet är tid med dina barn, en unik möjlighet som vårt samhälle ger oss. En chans för oss föräldrar till en stark, nära och bestående relation med våra barn. Det vill väl pappor också ha?