Då kom jag att tänka på oron för klimatet och att hushållssoporna ökar. Under 2017 slängde svenskarna nästan ett halvt ton sopor per person, enligt statistik från kommunernas branschorganisation för avfallshantering.
Samtidigt stiger konsumtionen. Ständigt. Svenskarna köper varor för omkring 2,5 miljarder per år. Och konsumtionen tar sig nya former. Digital shopping. Shoppingturism. Den senare beräknas ha en lysande framtid, spår Svensk handels rapport Shoppingturism i Sverige 2017.
Produktion och konsumtion ökar växthusgaserna och exploaterar miljön. Sverige har minskat sina växthusgaser men utsläpp kopplad till svensk konsumtion i andra länder ökar, enligt Statistiska centralbyrån.
Folk i Sverige är lika oroliga för klimat och miljö som för terrorism, visar SOM-institutets rapport för 2017. SOM är en undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet.
För enskilda personer går det att påverka klimatet men knappast terrorismen. Varför beter vi oss som om klimatet tål hur mycket som helst trots att vi både vet att det inte är så och oroar oss för det?
En teori som kan förklara det kallas kognitiv dissonans. Ett enkelt exempel är att en rökare vet att det är farligt att röka men fortsätter ändå. Det skapar ett inre obehag. Inom sig strävar personen efter att få ihop motsägelserna med ett skäl som verkar rimligt: ”Jag borde sluta men just nu är det för mycket stress.” Så resonerade jag. I cirka fem år.
Olika människor har så klart skilda motiv till sitt beteende. Vissa är mer bekväma än oroliga. Vem har inte ondgjort sig över att någon slängt en tv i kompostkärlen? En granne till mig kollade upp adressetiketterna på ett antal stora kartonger, säkert till ett helt kök, slängda på golvet i vår sopsortering. Gick och sa till. Dålig stämning. Kanske ändrar personen klimatbeteende, eller så river den bara bort adressetiketter.
Annars kan en inre mekanism vara att oros- och kunskapsdelarna i hjärnan stängs av till förmån för en shoppingkick. Patrick Wincent, programledare i Lyxfällan, skrev på svt opinion i våras att digitala shoppingbeteenden börjar bli tvångsmässiga. Sökandet efter kickar intensifieras och shopping blir som andra beroenden, eller missbruk.
Ytterligare en anledning till det inre skavet kan vara att personen rättfärdigar sig genom att köpa ekologiskt, sluta äta kött och vara noga med sopsorteringen. Åter andra menar att de kompenserar genom att inte ha bil och att de skänker såväl gamla som oanvända kläder till ideella second hand-butiker.
Jag har inte råd att konsumera så mycket. Men då och då vill jag inte känna mig fattig eller se fattig ut. Social status är en tung faktor som orsak till kognitiv dissonans.