Hockeyfebern har även smittat mig – en person som egentligen är ointresserad av just den sporten. Så bli inte förvånad om du ser mig iklädd en halsduk med stålmannen på under 1 maj.
Jag är en stor vän av gemensam kamp. I sportsammanhang syns det när jag med grönvit halsduk under 90 minuters ägnar mig åt tveksamt vacker körsång på Söderstadion.
Det finns något enkelt och rakt i supporterkultur som jag attraheras av. Inte olikt min syn på politik.
Alltför många krånglar till det, men politik är inte heller så svårt. Det handlar om gemensam kamp och tro på en bättre framtid.
Eller för att låna Olof Palmes ord: ”Politik är att vilja. Socialdemokratisk politik, det är att vilja förändringen därför att förändringen ger löften om förbättring.”
Visst bör budgetar gå ihop och lagstiftning kan verkligen vara krångligt, men kärnan i politik är enkel – en idé, en vilja, en gemensam kamp.
I sport finns tydliga regler. Pucken är inne eller inte inne.
Och även om söndagens fotbollsmatcher ändrade tabellen i allsvenskan till det sämre, så är det ingen som ifrågasätter att tabellen är sann fakta.
På samma sätt har politik i demokratier utgått från sanning, fakta och vetenskap. Det har varit en gemensam grund att föra politiska debatter utifrån.
Donald Trumps återtåg i politiken har ändrat på det.
Trump hävdar fortfarande att Biden stal det förra presidentvalet och i raketfart ändrar han på spelregler för världsordningen.
Hans MAGA-rörelse (Make America Great Again) samlar en brokig skara av abortmotståndare, rasister, konspirationsteoretiker och allmänna galningar.
Vad har de gemensamt? De ifrågasätter sanning, fakta och vetenskap.
Deras president går dem till mötes inte bara i reaktionär sakpolitik. Han styr och ställer också i akademiens undervisning och förutsättningarna för fri forskning. Långt ifrån sådant man brukar pyssla med i demokratier.
Men vad har MAGA-rörelsen med Brynäs supportrar att göra? Jo, att de faller offer för de steg som dessa farliga stolligheter tar in i svensk offentlig förvaltning.
Den första mars tillträdde Carina Ståhl Herrstedt (SD) som landshövding i Gävleborg.
”Man skämtar inte om någonting längre överhuvudtaget”, sade hon när hon konfronterades med att hon använder N-ordet och använder djupt kränkande kommentarer om mörkhyade och judar.
Hon har vid två tillfällen dömts för förtal mot politiska motståndare. Det är svårt att bli det, men för en som är aktiv i ett trollfabriksparti kan det uppenbara hända.
Och ja, hon har ju även drivit abortmotståndarnas frågor under lång tid.
Men framför allt är hon del av den rörelse i Sverige som samlar det som kan liknas vid MAGA-rörelsen.
Jag hoppas att Brynäs supportrar är besvikna när de lämnar Luleå efter 1 maj, men jag önskar dem bättre än att åka tillbaka till ett Gävleborg där regeringen placerat en Sverigedemokrat som sin förlängda arm.
Själv tänker jag ägna dagen i Solens stad åt att fira arbetsrörelsens högtidsdag under parollen ”Ny riktning för Sverige” och att hålla alla tummar för Folket lag.