Det är SVT som rapporterat om att isen gått i Kalixälven efter att den legat i ett par veckor. Det är den plötsliga period av värme som gjort att älven öppnat sig på nytt, men det är inte att isen gått som oroar ortsborna i Kaalasjärvi och Kalixfors mest utan det är färgen på älven. Den är grön.
Färgen är sediment från smältande glaciärer. Tidigare i höst rapporterade NSD att källsjöarna till Kalixälven hade samma gröna färg. Nu har sedimenten alltså färgat älvvattnet grönt längre nedströms älven. Vilken påverkan det kan ha på växt- och djurliv i och invid älven är oklart. Däremot är det påvisat att de högre temperaturerna exempelvis hotar fjällrödingen.
Det som det färgade vattnet framför allt visar och är ett tecken på är att den allt snabbare och omfattande avsmältningen av våra glaciärer. Detta beror helt på att uppvärmningen, som vi människor eldar på, i sin tur går allt snabbare. För 2024 är det varmaste året som uppmätts. Det meddelade forskare vid EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus i förra veckan.
Det de också har bekräftat är att vi nu för första gången överskridit 1,5 grader Celsius över förindustriella nivåer. Detta är alltså i nivå med Paris-avtalet, i klimatavtalet uttrycktes målen att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grad.
Samtidigt har vi en regering som för en politik som inte ens är i närheten av att leva upp till varken Paris-avtalet eller EU:s klimatlagstiftning. Naturskyddsföreningen kallar regeringens politik för klimatfientlig och de har tillsammans med organisationen Miljöjuristerna anmält Sverige till EU-kommissionen för att inte regeringen inte lever upp till EU:s klimatmål.
Här i norr går uppvärmningen dessutom snabbare än i andra delar av världen. Redan för några år sedan rapporterade medier om att uppvärmningen norr om polcirkeln går snabbare än vad vi tidigare trott, upp till fyra gånger så snabbt. Resultaten baserar sig på en undersökning som finländska forskare publicerat. I vissa områden har temperaturen ökat ännu mer, till exempel vid Barents hav där den gått upp till sju gånger snabbare än det globala genomsnittet.
Med andra ord så kommer vi att märka av förändringarna, de kommer att vara väldigt märkbara och det kommer att gå snabbt. Det finns inget normalläge längre, mina barn som växer upp idag kommer inte ha min barndoms vintrar som referensram för hur en vinter ska vara. Det nya normala är ständig förändring men med konsekvenserna att extremvädret blir vanligare, vintrarna kortare och att det natur- och djurliv vi är vana vid kommer att sättas under press eller rentav försvinna.
Vår förståelse av vad som är "normalt" kommer hela tiden att förskjutas och förändras. Exempelvis kommer mina barns upplevelser av vad en kall vinter är vara helt annorlunda än den som mina far- och morföräldrar upplevde på 1920- och 1930-talet. Mina barn kommer helt enkelt att uppfatta klimatförändringarna som normalt.
Det är mänskligt, vi utgår i hög grad ifrån våra upplevelser och erfarenheter. Men när det gäller att bromsa klimatförändringarna kan vi inte bara acceptera det som det nya normala. Det är med kunskap, inte minst historisk kunskap, om hur förändringarna sker och påverkar oss över tid som vi kan öka medvetenheten och agera.
För mänskligheten är det en fråga om överlevnad.