Rödgrön front
Under slutet av förra veckan fick ledarna för den rödgröna oppositionen chansen att beskriva sina tankar kring framtiden. De rödgröna går till val som ett gemensamt regeringsalternativ, och det är därför intressant att lyfta fram lite olika perspektiv på det rödgröna samarbetet. Detta har väckt en del reaktioner i vår kommentarfunktion.
Valet i höst handlar om att vinna majoritet i riksdagen. Det kommer att kräva samarbete mellan flera partier för att kunna samla en majoritet. Det är därför som de rödgröna väljer att gå till val för att bilda en gemensam koalition efter valet.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
"Jamen det är ju klart att sossarna försöker med näbbar och klor få makten tillsammans med vem som helst. Tänk att förr i tiden hade sossarna egen majoritet"
"Reportaget är ett inlägg i valpropagandan inför valet. PT:s skribent vill försköna och dölja politiska riktningar inom vänstersidan. Därför går man inte vidare och beskriver övriga partier i liknande ordalag. Det vore alltför objektivt."
Detta är några av de reaktioner som kommit på vår artikelserie om de rödgröna visionerna. Hur kan man släppa fram en kommunist? Varför får inte de andra partierna komma till tals? Är det här inte ett inlägg i valrörelsen? Frågorna och synpunkterna har varit många. Men svaren är enkla även om de som reagerat inte kommer att gilla dem.
Piteå-Tidningens ledarsida är socialdemokratisk. Den ska spegla de grundläggande socialdemokratiska grundvärderingarna och ta sin utgångspunkt i den socialdemokratiska ideologin, men ska också bidra till den idépolitiska debatten genom att föra en kritisk debatt samt också bidra till folkbildningen. Detta kan av meningsmotståndare kallas propaganda. Man kan undra om man också uppfattar de "egna" tidningarnas ledarsidor som propagandaapparater eller om man ser deras beskrivning av verkligheten som "objektiv".
I höstens val händer det något historiskt ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Och det snuddar den andra läsarkommentaren ovan vid. Socialdemokraterna har varit ett parti som haft en mycket dominerande ställning i svensk politik och har under långa tider kunnat styra Sverige, med passivt stöd från ett eller flera partier. Detta i kraft av partiets storlek. Nu ser verkligheten annorlunda ut. För att kunna förverkliga de socialdemokratiska idéerna så måste partiet samverka med andra partier och väljer för första gången att gå till val med ambitionen att bilda en koalitionsregering efter valet. Detta beskriver personen som skrivit det kritiska inlägget som "det är ju klart att sossarna försöker med näbbar och klor få makten tillsammans med vem som helst". Men så är det inte. Socialdemokraterna har valt att gå till val med partier som man känner en grundläggande gemenskap med i kampen för rättvisan, miljön och vår välfärd.
Valet att samverka med Vänsterpartiet och Miljöpartiet De Gröna framstod på många sätt som självklart. De tre partiernas kritik av den förda allianspolitiken har till stora delar varit samstämmig och beröringspunkterna mellan partierna har varit många.
De kommentarer som kommit har i många fall handlat om kommunisthat och rädsla för vilket inflytande Miljöpartiet kommer att få på bensinskatter och energipolitik. Vänsterpartiet är inte samma parti i dag som det tidigare var, lika litet som övriga partier är samma partier som de tidigare var. Samhället har förändrats och så har partierna också gjort. Det är som en ledande socialdemokrat, jag har tyvärr glömt vem, ungefärligen sa: Hade jag känt igen mig i Socialdemokraterna som samma parti med samma krav som tidigare så hade jag inte röstat på det. Då hade man inte lyckats åstadkomma något så man kunnat gå vidare i förändringen av vårt samhälle. Så är det för alla partier. Samhället har förändrats och det gör att politiken också förändras.
I dag ser vi två tydliga alternativ i politiken. I både alliansen och den rödgröna oppositionen får man kompromissa om politiken. Det är därför det är intressant att redovisa de rödgröna partiernas visioner så att läsarna kan bilda sig en bild av vad den rödgröna politiken kan komma att innebära.