Jag går på gatorna i Hanoi med vetskapen om att den vietnamesiska storstaden ligger i topp som en av världens mest förorenade. Att stadsplanera bort bilen är ett omfattande projekt här. Men fler växande städer borde fundera över om bilarna verkligen får plats i stan.
I Vietnams storstäder har de flesta munskydd när de susar fram på sina vespor och mopeder. Även de som går till fots på de obefintliga trottoarerna mitt i trafiken väljer att skydda sina luftvägar. Det vi andas in är skadligt. Jag använder munskydd för annars känner jag att det påverkar min kropp, säger Kim som jag träffar i södra Vietnam.I Can Thó är biltrafiken inte lika tät som i Hanoi men avgaserna är ändå påtagliga.
Världshälsoorganisationen, WHO, presenterade i vår en ny studie som visar att 90 procent av världens befolkning dagligen andas hälsofarlig luft. Hälften av världens befolkning lever i luftföroreningar som är minst 2,5 gånger högre än WHO:s gränsvärden. Eftersom hälsoeffekterna av luftföroreningarna visar sig först på lång sikt hör vi aldrig någon säga ”han dog av dålig luft orsakad av biltrafiken”. Däremot dör många av stroke, cancer och hjärtsjukdomar. En direkt följd av dålig luft.
Vi vet att biltrafiken har allvarlig inverkan på vår hälsa och ändå fortsätter utsläppen därifrån att öka i världen. I Hanoi i Vietnam är vägnätet inte anpassat för en befolkning som växer snabbt. För att lösa problemet där planeras nya vägbyggen runt staden och universitet och fabriker flyttas ut. Men det löser inga problem på lång sikt. Det Hanoi och många andra platser i världen saknar är en fungerande kollektivtrafik.
Det har vi däremot i Sverige. Trots det ökar bilismen i våra storstäder. Om kollektivtrafiken fick plats och cyklarna inte trängdes undan skulle våra städer bli trevligare platser att vara på och på köpet skulle vi bli friskare.
Hamburg i Tyskland har antagit en vision för att inom 20 år bygga bort behovet av bil i innerstan. De ska bygga samman staden på ett sätt som gör cykeln till enklaste transportmedlet och som skapar ytor för aktiviteter och natur. Det låter ganska trevligt enligt mig. Genom att krympa avstånd och bygga ut kollektivtrafiken blir det jobbigare att ta bilen än att gå fem minuter.
Småstäder som inte har byggt in sig i trafiksystemet än kan enklare skapa en bilfri innerstad. Här behöver inte stadsplaneringen sträcka sig 20 år framåt i tiden utan går att genomföra under en mandatperiod. De städer som har en vision att växa borde satsa på en attraktiv kollektivtrafik, bilfri innerstad, lånecyklar och grönområden i city. Luleå, Arvidsjaur eller Piteå kanske blir det nya livliga Hanoi – fast utan munskydd.