"Separatisterna i norr räknar med massivt stöd vid söndagens folkomröstning om regionens självständighet från Sverige."
En sådan rubrik kommer vi nog inte få se i Sverige. Men ungefär sådär har det sett ut runt om i Europa den senaste tiden. Skottland folkomröstade i år om självstyre. Det blev tillslut ett nej - och skottarna blir kvar i Storbritannien. För katalanerna blir konflikten med regeringen i Madrid allt hårdare. I bägge fallen handlar det om regionala krafter som kräver ökat regionalt självstyre, eller till och med självständighet.
Det är i sig inget konstigt. Flera av EU:s länder är uppbyggda som federationer med starka regioner som har både beskattningsrätt och egen lagstiftningsmakt. Delstaterna i Tyskland och regionerna i Spanien är sådana exempel.
Så när röstar Norrland om självständighet från övriga Sverige? Norrlänningarnas avspisningar av Stockholmare, och strävan efter starkare regioner, går naturligtvis inte att jämföra med situationen i Skottland och Katalonien. Men det finns ändå en gryende debatt. Banken Nordea visade i en analys att Norrland skulle klara sig bra ekonomiskt som självständig region. Det där är något som Norrlandsförbundet sagt i åratal, utan att någon har lyssnat. Titta på vår BNP när den bryts ner på regional nivå, då framgår det hur de södra delarna av landet tar emot bidrag från Norra Sverige. Gruvorna, skogen och vattenkraften står för enorma värden som övriga Sverige inte skulle klara sig utan särskilt länge.
Men självständighetsrörelsen i Norra Sverige är stillsam, och kan knappast kallas militant. Jag tror att det är så för att vi försökt hålla ihop landet. Skatteutjämningssystemet har en Robin Hood-profil där rika ger till de fattiga och investeringar till infrastruktur fördelas inte efter folkmängd utan efter behov. Även om den sistnämnda principen har förfallit under de senaste åtta åren - med tanke på att den borgerliga regeringen tackade nej till EU-pengar för Norrbottniabanan.
Nä - det dröjer nog innan separatismen i norr vaknar. Däremot måste landets regering hela tiden komma ihåg att hålla ihop Sverige och lyssna på regionerna och kommunerna. Det är säkert så att arbetet med bildandet av nya, större och starkare regioner i Sverige bara har tagit paus. Utvecklingen går åt det hållet att den lokala och regionala nivån blir allt starkare och det är en positiv utveckling av demokratin. Att besluten fattas nära människorna blir allt viktigare, samtidigt som globaliseringen kräver ett gränslöst samarbete i Europa.