Jag skulle kunna skriva flera krönikor om det kaos som utbröt efter vårt första landstingsfullmäktige sammanträde i mitten av november. Men jag vet inte vad gott det skulle leda till. Därför väljer jag att göra precis som på nyårsafton, jag låter nyårsklockorna ringa ut det gamla och hälsar det nya välkommen.
Jag brukar inte avge några nyårslöften, men med tanke på vad som väntar mig och resten av den socialdemokratiska landstingsfullmäktigegruppen på andra sidan nyår, kanske det ändå är klokt. Ett viktigt nyårslöfte är att vi lovar att kämpa för en sjukvård som bygger på att vi alla är med och betalar till den. Men att det är dem med de svåraste sjukdomarna och största vårdbehovet som ska vårdas först. Det låter nog som ett logiskt och klokt löfte i allas öron. Men frågan vi alltid måste ställa oss är; ser verkligheten ut så? Det som vid första tanken verkar så logiskt. Ställer krav på politikens inriktning, dvs. vilken lösning på samhällets och sjukvårdens utmaningar ser de politiska partierna. Är det skattesänkningar och privatiseringar som är lösningen för sjukvårdens utmaningar? Eller är det fagra, men ofinansierade löften om allt till alla? Vi socialdemokrater tror varken på det vägvalet eller på ofinansierade löften.
Det ställs krav på oss alla, som bor i Norrbotten. Det är omöjligt att alla kan ha all form av sjukvård runt knuten. Sjukvården väcker känslor och engagemang, det är bra. Utan enskilda människors, patientföreningar och andra brukarorganisationers engagemang skulle vissa perspektiv på sjukvården gå förlorad. Det vore en förlust, om debatten om perspektiven på hälso¬- och sjukvården tilläts tystna. Men det är nödvändigt att reflektera över vad det innebär när vissa grupper höjer sina röster. Det innebär faktiskt att andra röster hörs mindre. Värt att tänka på.
De som representerar den största organisationen eller den största patientföreningen är inte alltid de som vården ska prioriteras först, utifrån ett sjukdomsperspektiv. Kom ihåg det när debatterna rasar på. Vi måste hålla fokus på de medmänniskor som har de svåraste sjukdomarna och de med det största behovet av sjukvård. Allt annat vore fel.
Som sjukvårdspolitiker är det min uppgift att prioritera utifrån mitt partis ideologi, vision om framtiden och självklart utifrån forskning och kunskap. Plånboken ska inte styra och de med den svagaste rösten men största vårdbehoven ska prioriteras. Det kommer att prägla vårt politiska arbete i den socialdemokratiska landstingsgruppen. Vi är beredd att ta debatten och argumenten för andra prioriteringar, men vi står fast vid just de grundläggande prioriteringarna.
Träffa mig och mina kollegor som bor runt om i länet, diskutera och argumentera med oss, låt oss se dina perspektiv på sjukvården i Norrbotten. Berätta om dina egna erfarenheter av sjukvården. Det kan inte bli annat än givande möten. Så nu ser jag fram emot att få fira in det nya året och önskar er alla ett gott slut och gott nytt år!