En ny svensk tallriksmodell

KRÖNIKA2014-11-21 00:34
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När livsmedelsföretaget Oatly och Svensk Mjölk bråkar om ifall mjölken är bra eller inte växer en ny trend fram i svensk matkultur. Det är nyttigt att tallriksmodellen och mellanmjölken blir utmanad.

Lobbyorganisationen Svensk Mjölk stämmer havremjölksproducenten Oatly för att de marknadsför sin havremjölk som bättre än komjölken. Konflikten har lett till ett öppet bråk och Oatly svarar med kampanjsidan ”Dålig stämning i kyldisken”. Och visst blir det dålig stämning både i kyldisken och vid frukostbordet om någon ifrågasätter vad vi äter.

Bråket handlar egentligen om en stressad mjölk- och köttindustri där alternativ till animaliska produkter plockar marknadsandelar. Mjölkdrickandet i Sverige har minskat från 250 liter per år till 90 liter per år. Köttindustrin går däremot bra men den svenska köttproduktionen minskar ändå. Istället importerar vi kött för att föda vår befolkning.

Vi har växt upp i ett mellanmjölksland där Arla berättat för oss att mjölk ger starka ben och att vi ska äta kött, sås och potatis. Det finns därför en stor okunskap om nya rön om hur vi ska äta för att må bra. När jag växte upp var vegetarianerna undantag i skolmatsalen. Det som valde att äta vegetariskt var främst personer som på olika sätt ville positionera sig mot normerna. De var emot normer överlag och köttnormen framförallt. Idag är det på väg att ändras och allt fler äter vegetarisk mat som ett inslag i en varierad kost. Försäljningen ökar och första halvan av det här året så minskade till och med köttförbrukningen.

Samtidigt som en förändring är på gång väcks känslor. Det är var och ens ensak vad du äter och politik och förståsigpåare gör bäst i att hålla tyst. Att diskutera vegetarisk mat är mer upprörande än att svenska folket slänger 239 000 ton mat varje år.

Men vad ska vi äta om vi inte äter det vi alltid har ätit? Var finns proteinerna? Det fick vi aldrig lära oss i skolan och därför blir vi arga om någon säger att vi borde äta mer vegetariskt.

Samtidigt måste vi ändra vår mathållning. Dels för att värna vår miljö – köttproduktionen bidrar till klimatförändringarna och istället för att föda människor med jordbruket så föder vi djuren. Vi bör också lyssna till nya rön där till exempel Livsmedelsverket säger att ” många skulle må bra av att äta mindre charkprodukter och mindre kött från nöt, gris och lamm. Den senaste forskningen visar tydligt att rött kött och chark kan påverka risken för cancer”.

Jag tror inte att vi behöver bli den alternativa poptjejen från gymnasiet som äter vegetariskt varje dag. Det räcker om vi i sann mellanmjölksanda väljer att äta mer vegetariskt för att vända trenden. Vi kan börja med att köpa en ny kokbok och ta reda på var proteinerna finns.

Krönika

Läs mer om