Med gröna näsor i antifacklig cirkus
På Centerns ungdomsförbunds hemsida kan man läsa följande: "Jag heter Magnus Andersson och jag tycker att arbetsmarknaden är ett jävla skämt. Det är därför som jag sätter på den gröna näsan. Den är en tydlig protest mot dagens arbetsmarknad." Orden kommer från ungdomsförbundets ordförande Magnus Andersson och är mycket talande för CUF:s nya kampanj.
Det vore klargörande om Maud Olofsson lämnade besked om hon ställer sig bakom centerungdomarnas antifackliga kampanj eller inte. Det är det minsta man kan begära inför höstens val.
Foto: Kjell Nilsson Mäki
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vad ser då CUF för problem på den svenska arbetsmarknaden? Det första är Jantelagen. Så långt kan man kanske hålla med. Men det blir genast svårare att hänga med när CUF gör en riktig kullerbytta i cirkusmanegen och drar slutsatsen att största uttrycket för Jantelagen är skattesystemet. Man säger: "CUF vill att ditt blod, ditt svett och dina tårar ska löna sig. Ditt hårda arbete får inte skattas bort. Vi tycker du ska ta plats som fan. Och tjäna mycket pengar om du jobbar hårt." Visst ska det löna sig att arbeta hårt och att kunna tjäna pengar på hårt arbete. Där står inte våra synsätt mot varandra. Men det blir klart att synsätten skiljer sig åt när man ser huvuddragen i de andra punkterna och inser hur centerungdomarna tycker att man ska tjäna ihop pengarna. Då blir man närmast mörkrädd.
Punkt två på CUF-listan är las. Att följa turordningslistor är enligt CUF:arna ologiskt. Varför ska du bli tvungen att sluta om du är ambitiös, duktig och fantastisk, bara för att du råkar vara anställd sist? CUF vill därför skrota las helt. Arbetsmarknaden ska bli till rena rama västern där starkast vinner. Ingen trygghet i anställningen ska finnas utan arbetsgivaren ska fritt få välja och vraka.
Som tredje utgångspunkt för kampanjen tar CUF fackets inflytande. Man skriver: "Facket ska inte bestämma över dig. Stora och klumpiga organisationer vet inte bättre, vi tror inte att one size fits all ... CUF tror att du vet hur mycket du vill jobba, vilken lön du bör ha och hur mycket semester du vill ta ut. Det är bara du, tillsammans med din arbetsgivare, som ska bestämma över din anställning. Fuck facket." Om CUF får som de vill så lämnas du som arbetstagare fullständigt utan skydd. Du blir utelämnad till arbetsgivarens godtycke. Och passar inte galoscherna är det bara att gå. Du har ju inget anställningsskydd heller.
CUF propagerar också hårt för sänkta ingångslönerna för ungdomar så att de kan komma in på arbetsmarknaden. Visst kan det vid en okritisk granskning låta som en lösning. Då får ungdomar en chans att visa upp sig. Men vad blir effekten på sikt? Sänkta löner i allmänhet? På CUF-cirkusens arbetsmarknad kommer du lätt in och kan konkurrera ut äldre med högre löner. Men en dag blir du också äldre och utkonkurrerad om du inte accepterar ett lägre löneläge. Är det så vi vill ha arbetsmarknaden?
De andra förslagen i CUF-kampanjen är privata arbetsförmedlingar, sänkta arbetsgivaravgifter, mer praktik i utbildningarna, och ett ökat individuellt ansvar. Vissa av punkterna är klart intressanta. Idén om större verklighetsförankring i utbildningarna genom ökad praktik är en god idé. Men hur privata arbetsförmedlingar ska ge fler jobb går inte att förstå.
Enligt CUF har svenskarna blivit "fruktansvärt bekväma. Lata, trötta och tråkiga. Sossefierade." För att bryta detta sätter nu
CUF:arna på sig sina gröna näsor och går ut och skriker "Fuck facket 4-ever". Inte underligt att Centern har problem att få väljarna med sig.