Det har inträffat ett tragiskt knivdåd på Ikeas varuhus i Västerås i måndags. En 55-årig kvinna och hennes 28-åriga son har avlidit av skador de fick i dådet.
De var boende i Skellefteå kommun.
En 35-årig man är huvudmisstänkt för morden. Han är skadad och ligger på sjukhus.
Polisen vill inte gå in på hur starka misstankarna om delaktighet i brott är mot en 23-åring som också var på gärningsplatsen. 23-åringen nekar till brott.
De två männen visar sig vara från ett asylboende i Arboga, sex mil från Västerås. De hade ärenden till Västerås på måndagen. Minst en av dem skulle besöka Migrationsverkets lokaler.
Vapnet som kom att användas vid dådet som slutade i två mord var knivföremål ur varuhusets sortiment.
Morden är en fruktansvärd händelse och en gärning utförd med, i skrivande stund, oklart motiv av den av polisen huvudmisstänkte gärningsmannen. Morden har väckt debatt runt asylsökanden, asylboenden, flyktingar, invandring och integrationspolitik.
Polisen förstärkte efter dådet bevakningen av asylboenden i Västerås med omnejd, vilket bidragit till debatt om en koppling mellan flyktingpolitik och dådet.
I alla dåd och gärningar, med dödlig utgång eller inte, finns ett spår som leder till generaliseringar. Det kan diskuteras hur rimligt det är. En risk som generaliseringar för med sig är att alla dras över en kam och att individuella faktorer ges stor allmängiltig betydelse.
Man kan ge några exempel. Om person X är en vit, manlig bankrånare betyder det inte att alla vita män är bankrånare.
Om den vita, skandinaviska mannen Anders Behring Breivik är terrorist och massmördare betyder det inte att alla vita, skandinaviska män är terrorister och massmördare.
Om gärningsmannen vid morden på Ikea i Västerås är en asylsökande betyder det alltså att det inte går att dra generella slutsatser av det. Mycket talar för att det handlar om en enskild persons agerande, möjligen utifrån dennes mentala tillstånd.
Det är en uppgift för rättsväsendet att utkräva ansvar för de mord som har begåtts.
På ett övergripande plan vet vi att många av de som söker asyl i Sverige flyr från krig eller krigsliknande tillstånd i länder de kommer ifrån: Syrien, Irak, Afghanistan, Eritrea, Somalia, Sydsudan.
De upplevelser de har varit med om har satt spår av större eller mindre slag. Några personer kan ha drabbats av psykisk ohälsa till följd av sina upplevelser.
I militära sammanhang talas det om posttraumatiskt stressyndrom, ptsd (engelskans förkortning). En del soldater i krig drabbas av det och hur det påverkar dem är olika beroende på flera faktorer, som individuella psyket, nära omgivningens stöd och hjälp och statens stöd och hjälp.
Under, och efter, andra världskriget kom flyktingar till Sverige som varit med om fruktansvärda saker i det krigshärjade Europa.
Sverige nekade inte dem att komma, även om det kunde finns personer som var i dåligt psykiskt skick vilket kunde påverka deras beteende.
Morden på Ikea i Västerås får på liknande sätt inte leda till att asylsökande flyktingar från krigshärdar misstänkliggörs kollektivt beroende på hur en enskild person har agerat.