Svensk höger lämnar fritt fram åt religiösa friskolor

Högern blockar både kampen för mer öppenhet och färre religiösa extremister som tjänar pengar på skolan.

Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C).

Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ledare2020-08-31 05:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Nyhetsbyrån Siren har gjort en granskning av ett 50-tal bolag med utpekade radikala islamister i ledningen som har gjort affärer med stat och kommuner de senaste fem åren. Varifrån får de ta tag i dessa pengar? ”De stora pengarna finns i friskolesektorn”. 1,2 miljarder till radikala extremister.

Där finns bland annat den omtalade Safirskolan, tidigare Vetenskapsskolan i Göteborg, men också Bilaal som bedrivit förskoleverksamhet i Umeå, Söderhamn och Gävle. Att personer som vill påverka barn och ungdomar och samtidigt tjäna pengar startar friskolor är inte särskilt konstigt. I Sverige är det fritt fram för religiösa friskolor och möjligheterna att göra vinst på skolan är obegränsade.

Högern och SD röstade nej till förra S-regerings förslag om vinstbegränsningar. Men sedan januari 2019 finns det i alla fall på plats en ägar- och ledningsprövning, för att bland annat stoppa kriminella. Lagen ger Skolinspektionen vissa möjligheter att gripa in och lagen röstades igenom med en röst marginal. Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade nej, men Centerpartiet la ner sina röster.

Varför röstade de nej? L, M, och KD hänvisade till att det måste vara lika för alla skolor och att ägar- och ledningsprövningen därför också borde omfatta kommuner. Men kommunens ägare är ju dess medborgare och kommunens ledningen väljs i allmänna val. Skulle Skolinspektionen alltså ställas över folket? Allt var en tramsargumentation från Svenskt näringsliv som L, M, KD och SD köpte rakt av.

Det är bra att den här granskningen görs nu. Snart kommer granskningar blir svårare att göra. Detta som en konsekvens av att lagstiftarna har gjort skolan till en marknad och en ny dom i Kammarrätten som slår fast att uppgifter om friskolors lärarbehörighet, skolors betyg och elevsammansättning är ”affärshemligheter”. Nu har Skolverket, med hänvisning till samma dom, sagt att listor över vilka skolor som finns också ska sekretessbeläggas.

Om man inte vill slänga ut vinstdrivande företag ur skolan finns en annan lösning: inför offentlighetsprincipen för friskolor. Men även det är friskolelobbyn emot, och de har fått med sig bland annat Centerpartiet. Annie Lööf (C) till och med ägnat tid åt detta i riksdagens partiledardebatter.

Mer öppenhet och färre religiösa extremister som bedriver och tjänar pengar på skolan vore ju trevligt. Men det är dags att ställa en lite mer grundläggande fråga: vad är skolan till för? Kunskap och demokrati är de svar skollagen ger. Varför ska då skolan vara en marknad, varför ska det finnas religiösa skolor och varför ska det då finnas möjlighet att göra vinst på skolan?

Vinster i välfärden liknar inget annat politikområde. Det skulle vara omöjligt för en politiker att säga att det inte finns några problem med till exempel brottslighet och att vi därför bestämt oss för att inte göra något alls. Men när det gäller vinster i välfärden har C och L till och med skrivit in i Januariavtalet att inget ska göras.

S och V är de enda som vill förbjuda religiösa friskolor. Liberalerna älskar att storma mot religiösa friskolor för att sedan komma med halvmesyrer som att bara förbjuda nya religiösa friskolor och i övrigt ha lite kontroll här och där.

Medborgarna har ledsnat på att våra gemensamma resurser avsedda för skolan går till religiösa extremister, försvinner iväg till skatteparadis eller används i Saudiarabien. Högerpartierna har än så länge låtit sig styras av lobbyister i dessa frågor. Men till slut kommer medborgarna kräva mycket mer än så. ”De stora pengarna finns i friskolesektorn”, är det så vi vill att svensk skola ska beskrivas?