Den svenska statskassan kan se fram emot ett tillskott på hela 800 miljoner kronor. Så mycket föreslog nämligen statliga Sveaskogs styrelse i utdelning när årsredovisningen för 2016 presenterades i slutet av förra veckan. Totalt har företaget därmed delat ut hela sju miljarder kronor till staten under de senaste fem åren.
Det är fina pengar för att kunna anställa både fler poliser och undersköterskor.
Siffrorna understryker skogsnäringens betydelse för både statsfinanserna och samhällsekonomin i sin helhet. Skogsbruket är ingen utdöende verksamhet. Det fortsätter att skapa jobb, inkomster och utveckling även i det moderna samhället.
Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9-12 procent.
Näringen är starkt exportinriktad och eftersom råvaran till största delen är inhemsk och importen av skogsindustriprodukter relativt liten ger skogsindustrin ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans.
Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 90 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 70 procent. Det placerar svensk skogsindustri på en tredjeplats bland världens exportörer av dessa produkter.
Skogsindustrin ger direkt arbete åt 70 000 personer i Sverige. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av industrisysselsättningen.
Hoppingivande är även landsbygdsminister Sven-Erik Buchts och regeringens engagemang för att vässa skogspolitiken. Ett nytt nationellt skogsprogram ligger i stöpsleven. Både Bucht och regeringschefen Stefan Löfven ser gärna en ökad avverkning.
”Vi tror att man mycket väl kan ta ut mer skog för vi har en nettotillväxt och har haft det i många år nu”, sa Löfven när han gjorde ett studiebesök hos skogsbolaget Holmen i Örnsköldsvik 31 augusti 2016.
Även de regionala företrädarna verkar vara med på noterna. ”Med fler än 9 000 företag inom skogsbruket och fler än 4 000 personer inom näringen är Norrbotten viktigt för utvecklingen av den svenska bioekonomin”, skriver ett antal tunga företrädare för både myndigheter och näringsliv i NSD den 13 mars.
Bioekonomi är ett nyckelbegrepp i sammanhanget. Både miljövänner och industriföreträdare ser möjligheter att använda skogen som en resurs i arbetet för ett mer hållbart samhälle.
”Bioekonomi bygger på förnybara resurser från solenergi och gröna växter och ersätter fossila material”, förklarar skogsdirektören Mårten Larsson i en film på Skogsindustriernas webbplats.
Det är en välkommen utveckling från miljö- och klimatsynpunkt. Men den kan också ge ett lyft för arbetsmarknaden i skogslänen.
Skogstillväxten i Sverige är hela 120 miljoner kubikmeter skog per år. Men det avverkas bara 85 miljoner kubikmeter skog per år. Därför går det att avverka betydligt mer utan att det försämrar allmän¬hetens möjligheter att nyttja skogen för friluftsliv eller rekreation.
I Sverige har vi dessutom en tuff skogsvårdslag. Den reglerar hur skogen ska skötas både produktions- och miljömässigt – till exempel att man är skyldig att återplantera skog efter avverkning. Slutsatsen är därmed klar. Ett mer aktivt skogsbruk är förenligt med högt ställda ambitioner i klimat- och miljöpolitiken.