Genom att utge sig för att vara föräldrar till barn som skulle välja skola kunde tre forskare visa att friskolor aktivt väljer bort dessa barn. Sedan tidigare finns många liknande bevis på att skolor väljer bort elever. Varför är det så? Förra måndagen tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot utredningen "En mer likvärdig skola". Via länk presenterade regeringens särskilda utredare Björn Åstrand utredningens förslag.
Vi vill gärna tro att Sverige är det mest jämlika landet i världen, men svensk skola är medelmåttig när det gäller att kompensera för elevernas förutsättningar. Elever blir också allt mer uppdelade efter klassbakgrund, vilket beror på bostadssegregation men också skolvalet och det ökade antalet elever på friskolor.
Alla elever ska ges samma förutsättningar, men vissa skolor har dubbelt så mycket resurser som andra och dessutom finns de mest kompetenta lärarna på skolorna där eleverna har de bästa förutsättningar, i stället för att finnas på skolorna där de behövs mest.
Enligt Åstrand är det decennier av decentralisering och marknadsstyrning av skolan som lett till detta. Utredningen föreslår att behålla skolvalet men att förstärka jämlikheten genom ett gemensamt skolvalssytem för alla skolor.
Kötid gynnar elever till välutbildade föräldrar som sätter sina barn i skolkö tidigt, ibland direkt efter BB, och förstärker segregationen. I stället vill utredningen att urvalet av elever ska göras utifrån syskonförtur, närhet till skola, lottning samt kvoter för att göra skolorna mer jämlika.
Utredningen vill även slå ihop riktade statsbidrag till större sektorsbidrag och samtidigt förstärka finansieringen med 3 miljarder per år. Större hänsyn ska också tas till att kommuner och friskolor har och tar olika ansvar för att varje elev ska få skolplats när resurserna fördelas. Utredningen vill även se mer regionalt statlig styrning av skolan.
Det är bra förslag som förtjänas att ta på allvar. En grundläggande frågeställning tycks dock saknas, nämligen varför friskolor i första skedet väljer bort vissa barn? Svaret på den frågan finns i ett pressmeddelande från Engelska Skolan där de berättar att avkastningen per elev ökade med fyra procent under första halvåret 2019.
Att välja bort de elever som behöver stöd och locka till sig eleverna med bäst förutsättningar är bärande del av friskolornas affärsidé. Driftsform bestämmer också syftet med skolorna: att göra vinst. 639 miljoner gjorde friskolorna i vinst förra året.
Anna Ekström uppmanade partierna att inte stänga några dörrar utan att i lugn och ro först läsa utredningen, ta intryck av remissrundan och sedan, när corona-krisen är över, diskutera lösningar. Det hindrande inte Friskolornas Riksförbund från att vända sig emot förslaget direkt.
Liberalernas Nyamko Sabuni (L) välkomnade något oväntat utredningens förslag men tycker att kötid ska begränsas men ändå finnas kvar. SD är emot förslaget. KD är kritiska och moderaten Kristina Axén Olin kallade det för "döden för valfriheten i den svenska skolan". Om detta modesta förslag som behåller skolvalet är döden för valfriheten, vad har M då att säga till de barn i dag väljs bort av friskolorna? Att döden redan varit här och hämtat deras valfrihet?
Under en lång tid har friskolekapitalet kidnappat diskussionen om det svenska skolsystemet. Efter år av misslyckanden kan friskolornas frihet att välja bort elever inte längre sättas före den frihet som kommer ur att varje barn får bästa möjliga start i livet. Klassamhället ska inte befästas i klassrummet.