Olof Palme (S-ledare 1969-1986) beskrivs ofta – och med rätta – som en progressiv och jämställdhetsinriktad politiker.
Han drev på för utbyggnaden av både barnomsorg och föräldraförsäkring. Den kvinnliga förvärvsfrekvensen ökade under hans regeringstid.
Allt var dock inte bra. Det var dåligt ställt med jämställdheten i de egna leden.
I Palmes regering efter valet 1982 fanns bara fyra kvinnor. 15 av totalt 19 statsråd var män.
Det har skett framsteg sedan dess. Principen varannan-damernas är numera en självklarhet inom socialdemokratin.
Kvinnor och män varvas sedan länge på valsedlarna till kommun-, region- och riksdagsvalen.
Stefan Löfvens regering är inget undantag från regeln.
Feminismen är en ledstjärna när den S-ledda regeringen talar både inrikes- och utrikespolitik.
Tunga departement som UD, finansen och socialdepartementet leds av kvinnor.
Under torsdagen blev det också klart vem som tar över ansvaret för att driva jämställdhetspolitiken framåt.
Malmbergetfödda Åsa Regnér lämnar rollen som jämställdhetsminister för nya arbetsuppgifter i FN – och in på statsrådsscenen kliver istället Lena Hallengren.
Det känns tryggt och stabilt.
Lena Hallengren har ett långt förflutet i arbetarrörelsens organisationer, en stadig förankring i socialdemokratins mittfåra och en massa politisk rutin.
I hennes CV märks bland annat en tid som förbundssekreterare i SSU, statsråd 2002-2006 och mångårig riksdagserfarenhet.
Hennes programförklaring på torsdagens presskonferens bådar dessutom gott.
Hon tryckte på att den ojämställdhet och de orättvisor som finns i arbetslivet även påverkar livet på ålderns höst.
"Ålderdom blir fattigdom för många kvinnor", konstaterade Hallengren.
Låg lön, i kombination med långa perioder av deltidsarbete, leder till en låg pension.
En stor jämställdhetsfråga framöver blir därför att arbeta för rätten till heltid och att alla har en lön som det går att leva på.
Vidare betonade den nya jämställdhetsministern att kampen mot det så kallade hedersförtrycket måste förstärkas.
"Vi måste göra upp med det hedersrelaterade våldet", underströk både Hallengren och statsminister Stefan Löfven.
Tyvärr är det en nödvändig markering i det moderna Sverige.
Svensk lag gäller lika för alla – och alla ska ha rätt att själva bestämma över sitt eget liv. Men i dagens Sverige finns både tjejer och killar som inte själva får bestämma över sin framtid. Istället är det familjen som avgör var de ska bo, arbeta eller vem de ska gifta sig med.
Det handlar inte heller om en liten grupp.
2014 visade Carin Götblad i en statlig utredning att det handlar om så många som 100 000 tjejer och killar under 25 år som lever under hedersförtryck.
Det är en förfärlig siffra – och därför måste det vara en huvuduppgift för den nya jämställdhetsministern.
Jämlikhet inför lagen och jämställdhet är inget som är villkorat, som bara gäller vissa personer, på vissa ställen, eller vissa tider.
Jämställdhet och mänskliga rättigheter är något som gäller alla som bor i Sverige, över allt, hela tiden.