Det fanns en tid när det var kraftig turbulens i den lokala socialdemokratin i Piteå. I början av 1950-talet präglades lokalpolitiken av en bitter maktkamp mellan dåtidens starke kommunalman Sven Dahlberg och utmanaren Axel Bengtsson. Vid kommunvalet 1954 fanns två socialdemokratiska valsedlar – en officiell som toppades av Dahlberg och en inofficiell som hade Bengtsson som förstanamn.
Bråken fortsatte att prägla Piteåpolitiken under lång tid. Först i sambandet med valet 1962 började förhållandena att normaliseras. Axel Bengtsson framstod allt mer som den självklare kommunala ledaren och samlande kraften.
(Gamle PT-medarbetaren Jan Lundqvist har skildrat denna dramatiska tid i en fin artikel 12 september 2014.)
Men historien har en tendens att upprepa sig. Just nu utspelas en liknande strid i det socialdemokratiska partiet i Pajala. Det är svårt att sammanfatta alla turer i Tornedalen. Men en sak är säker: Det går nu en mycket djup spricka mellan den socialdemokratiska arbetarekommunen och partiets kommunfullmäktigegrupp.
Partiets medlemsmöte den 16 januari valde att nominera Ulrica Hammarström som socialdemokratisk kommunalrådskandidat efter avgående Harry Rantakyrö. Men partiets fullmäktigegrupp gick på en annan linje. När frågan behandlades vid måndagens kommunfullmäktigesammanträde valde gruppen istället att stödja Jan Larsson.
Den som vill kan med rätta beskriva det som att fullmäktigegruppen kört över det egna partiets kandidat och struntar i medlemmarnas åsikt. Men det är faktiskt lika korrekt att säga att fullmäktigegruppen bara följt folkviljan i valet 2014 och förvaltat sina mandat som folkvalda. Till skillnad från Ulrica Hammarström är Jan Larsson och övriga S-ledamöter i kommunfullmäktige folkvalda och prövade i ett allmänt val.
Jan Larsson stod på Socialdemokraternas valsedel 2014 och valdes in i kommunfullmäktige. Det gjorde inte Ulrica Hammarström.
Därför är det inte helt enkelt att reda ut den demokratiska matematiken. Den är inte självklar ens för en van politisk bedömare. Både Hammarström och Larsson har demokratisk legitimitet men på olika sätt. 97 personer, en klar majoritet, röstade på Hammarström istället för Larsson vid partiets nomineringsmöte.
Å andra sidan: I valet 2014 röstade hela 1867 personer på valsedeln med Jan Larsson och övriga S-kandidater.
Glasklart är under alla omständigheter att motsättningarna skadar Socialdemokraterna i Pajala.
Kommunmedborgarna kommer knappast att rösta på ett parti där det råder oklarhet om den politiska kursen och ledarskapet.
I valet 2014 röstade 46 procent av Pajalaborna på Socialdemokraterna, en mycket stark siffra. Det är dock svårt att tro att partiet kommer att nå ett lika bra valresultat 2018 om dagens S-bråk består.
Det känns som att de lokala partiaktivisterna kört fast och har svårt att hantera sin kris på egen hand. Sannolikt behövs stöd från både S-distriktet och partiledningen för att hantera de lokala problemen. Det börjar dessutom bli bråttom. Om bara 20 månader är det val på nytt. Då gäller det att även S i Pajala är redo för mötet med väljarna.