Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka på vilka sätt som de sämst ställda pensionärerna kan få det bättre.
”Grundskyddet i pensionssystemet med garantipension och bostadstillägg är inte tillräckligt bra och skapar ojämställda pensioner”, säger statsminister Stefan Löfven (S).
Han konstaterar att det finns en klar överrepresentation av kvinnor bland dem som har det tuffast ekonomiskt.
Översynen är bra och välkommen.
Glädjande är även att samliga sex partier som står bakom pensionsuppgörelsen är eniga om utredningen.
PRO, Pensionärernas riksorganisation, gör också tummen upp för regeringschefens besked.
”Det är helt nödvändigt för de med de lägsta pensionerna. Garantipension och bostadstillägg måste förstärkas och värdesäkras så att de ekonomiska klyftorna inte ökar”, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO, i ett pressmeddelande.
Enligt PRO är det så många som 150 000 kvinnor som lever på en pension under EU:s fattigdomsgräns (11830 kronor per månad). Värst är det för ensamstående, de allra äldsta kvinnorna och utrikesfödda kvinnor som har få yrkesverksamma år i Sverige.
De ojämställda pensionerna bottnar i orättvisor som finns i yrkes- och familjelivet. Pensionssystemet är könlöst. Men de skillnader som finns mellan män och kvinnor genom livet påverkar även storleken på pensionen. Lågavlönade LO-kvinnor, som jobbat deltid och varit hemma med sina barn under småbarnsåren, halkar efter.
Det är emellertid orimligt att många arbetarkvinnor fattiggörs när de går i pension. Även de som har haft en liten inkomst under sitt yrkesliv ska kunna leva ett anständigt liv på ålderns höst.
De ska inte behöva känna att ett långt och slitsamt liv ger bara luft i plånböckerna.
Det är dock viktigt att den nu planerade utredningen inte förvandlas till en politisk långbänk. Det krävs snabba åtgärder för att stärka förtroendet för både pensionssystemet och de partier som har snickrat ihop det. Det saknas inte konstruktiva förslag och intressanta idéer. I en debattartikel i Svenska Dagbladet 21 juni 2016 skrev PRO, Fredrik Bremer-förbundet och Sveriges Kvinnolobby:
”Nivån i grundskyddet måste höjas så att den garanterar en acceptabel levnadsnivå. Den snabbaste åtgärden är att höja bostadstillägget genom att anpassa det till dagens hyresnivåer och se till att fler söker det. En annan enkel förändring är att låta garantipensionen följa löneutvecklingen för att skillnaden till inkomstpensionen inte ska öka. Men för att alla ska få en pension som går att leva på måste grundskyddet göras om. I stället för ett system med garantipension och bostadstillägg vill vi att alla får en grundpension, som garanterar en inkomst över EU:s fattigdomsgräns.”
Det behövs ett tydlig steg i den riktningen redan den 1 januari 2018 – det vill säga ett ordentligt lyft för de sämst ställda pensionärerna, som visar att politikerna och partierna förstått och tar problemet på allvar. Partierna bör inte glömma att det finns ungefär två miljoner svenskar som är 65 år eller äldre.
De många pensionärsväljarna kan mycket väl bli tungan på vågen som fäller avgörandet i valet 2018.