En obekvÀm tid för smÄföretagare

Det Àr tuffa tider för smÄ butikskedjor.

NedstÀngd butikslokal i Kristinehamn. En lÄngt ifrÄn unik syn i mindre svenska stÀder.

NedstÀngd butikslokal i Kristinehamn. En lÄngt ifrÄn unik syn i mindre svenska stÀder.

Foto:

Ledare2020-03-12 05:00
Detta Àr en ledare. PiteÄ-Tidningens ledarsida Àr oberoende socialdemokratisk.

Den lilla butiken eller fiket i stan verkar pÄ en allt mer global marknad i och med att större kedjor och multinationella företag etablerar sig, samtidigt som allt fler handlar online. MÀnniskors beteenden förÀndras och nÀr det finns otaliga alternativ istÀllet för nÄgot enstaka kommer konkurrensen gÄ över till att handla om till exempel öppettider.

Men istĂ€llet för att försöka anpassa eller utveckla sin affĂ€rsidĂ© vĂ€ljer mĂ„nga en enklare utvĂ€g: villkorsdumpning. ErsĂ€ttning för obekvĂ€m arbetstid, OB, Ă€r en stĂ€ndig het potatis. Inte minst nĂ€r nya villkor ska förhandlas fram drar karusellen om att lönekostnaderna ska anpassas efter rĂ„dande förutsĂ€ttningar. 

NĂ„got som inte förĂ€ndrats Ă€r de allra flesta mĂ€nniskors basala behov. Sömn, att ha rĂ„d att inneha nĂ„gon form av bostad och en meningsfull fritid stĂ„r fortfarande högt i kurs hos de flesta. Samtidigt förvĂ€gras mĂ„nga just detta av sina arbetsgivare. OB-ersĂ€ttning Ă€r priset företag betalar för att deras anstĂ€llda jobbar obekvĂ€mt. Att ge folk mer betalt för att de gör avsteg frĂ„n att ha ett normalt socialt liv borde inte vara uppe för diskussion. 

I Är Àr det avtalsrörelse. Runt 2.8 miljoner svenskar fÄr sina kollektivavtal omförhandlade och frÄgorna rörande jobben hamnar högre upp pÄ agendan. Krav och bud haglar, en och annan skandal brukar uppdagas och gamla sanningar ifrÄgasÀtts. TyvÀrr omfattas vÀldigt fÄ av dessa villkor dÄ vissa arbetsgivare konsekvent vÀgrar att teckna avtal. IstÀllet görs halvdana uppgörelser med lÀgre ersÀttning och indirekta hot om att det kanske annars inte finns ett jobb att gÄ till.

GĂ€llande timlön lutar sig dock arbetsgivare ironiskt nog mer Ă€n gĂ€rna pĂ„ kollektivavtalen. FörsĂ€kringar och pensionsavsĂ€ttningar Ă€r det dock sĂ€mre med. Handeln har under 10-talet slagit rekord pĂ„ rekord och senast 2019 konsumerade svenska för 80 miljarder kronor under julhandeln. Det finns med andra ord bĂ„de pengar och arbetstillfĂ€llen. Det som saknas Ă€r ett större ansvarsutkrĂ€vande. 

Det Ă€r inte en mĂ€nsklig rĂ€ttighet att fĂ„ bedriva en butik. Om du inte har en modell som stĂ„r pall kanske den ska gĂ„ under. Det borde dock vara en grundlĂ€ggande rĂ€ttighet i Sverige att ha det drĂ€gligt pĂ„ jobbet. LĂ„t inte nĂ„gon, inte ens en företagare som gĂ„r pĂ„ knĂ€na, obestritt pĂ„stĂ„ nĂ„got annat. 

För sÄdan Àr den, kapitalismen. Den möjliggör för större aktörer att trÀnga ut alla smÄföretag. Samtidigt gÄr affÀrsidéer som inte Àr kompatibla med 2020 Ärs konsumtionsmodeller under. Arbetsgivare som tycker personalkostnader Àr för höga, som lÀgger ansvaret för verksamheters överlevnad pÄ anstÀllda och ursÀktar sig med att det gÄr dÄligt, har inte förstÄtt systemet.