Risk för fortsatt hög arbetslöshet
LO-ekonomerna publicerade i går, tisdag, vårens konjunkturbedömning. LO anser att den svenska ekonomin så sakteliga håller på att återhämta sig. Gott så. BNP väntas öka med 2,8 procent i år och med 3,3 nästa år. Det är positivt, men det finns också sådant som är negativt i LO:s rapport. Inte minst när det handlar om arbetslösheten.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin får hårdkritik när LO i sin konjunkturrapport synar utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Arbetslösheten bland landets ungdomar har ökat i snabb takt sedan alliansregeringen tillträdde. I åldern 20 till 24 år är omkring 30 procent just nu arbetslösa. Nu är ungdomsarbetslöshet inte något som enbart berör och drabbar Sverige utan hela EU, men Sverige ligger högt på listan över de länder som har störst ungdomsarbetslöshet. Ungern, Lettland och Spanien är de tre länder i EU-familjen som ligger sämre till än vårt eget. Spanien med nära 35 procent, men Sverige ligger inte långt efter.
Under de första åren vid makten talade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M), ständigt om sin arbetslinje med målet full sysselsättning. Nu är det tystare. Allt medan arbetslösheten tycks fastna på dryga nio procent. Och som allra mest för de unga som ska introduceras på arbetsmarknaden. Någon riktigt politik för att råda bot på ungdomsarbetslösheten har vi inte sett skymten av. Det gick snabbt att försämra a-kassan för dem som är utan arbete, men svårare för högeralliansen att få människor i jobb.
Det vore bättre om regeringen agerade för att skapa jobb, för jobb behövs också i en lågkonjunktur. Inte minst i den offentliga sektorn; sjukvård, äldrevård, skola, men också för att bygga bostäder och se till att landet får en bättre fungerande infrastruktur.
Fortfarande är var tredje person mellan 18 och 24 år arbetslös. Den ljusnande framtid är inte deras. De närmaste åren blir minst sagt hårda för de ungdomar som söker sig ut på arbetsmarknaden. De med sämst utbildningsbakgrund drabbas som alltid när jobben blir färre. Jobben finns inte, och utan arbetslivserfarenhet blir det än svårare att få ett arbete.
Sedan må arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin försöka trolla med olika medel och mål för att få fler ungdomar i arbete, men hittills har han inte lyckats. Den så kallade jobbgarantin har utvecklats till ett stort skämt. Bara elva procent av de cirka 50 000 ungdomar som var i garantin i februari i år deltog i praktik eller utbildningsinsatser.
Arbetslöshetskrisen har över tid blivit allt djupare och drabbat allt fler. Dessutom ökar klyftorna i vårt samhälle. Besvikelsen över den förda politiken, och över politiker över huvud taget, är något som gör att många ungdomar vänder politiken ryggen. Enligt LO kan vi förvänta oss fortsatt hög arbetslöshet under de närmaste åren. Det finns litet som talar mot den analysen. Jobben blir därför den stora valfrågan inför höstens val.
Klart är att allt fler har fått det svårt att klara sin ekonomi under alliansregeringen snart fyra år vid regeringsmakten. Vi ser det i arbetslivet, på bostadsmarknaden och nu i jakten på, och den hånfulla och misstänksamma tonen mot, dem som tvingas leva på sjukersättning eller a-kassa. Det är alltför många som ställs vid sidan. Sjuka, arbetslösa, ungdomar, ensamstående mammor, invandrare och många av våra äldre har fått det sämre under den borgerliga regeringen.